”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv” heter det i de övergripande jämställdhetspolitiska målen. Tittar man generellt ser den svenska arbetsmarknaden ganska jämställd ut. 84 procent av kvinnorna och 89 procent av männen i åldern 20–64 år befinner sig i arbetskraften. Men så fort man börjar bryta ner siffrorna finns stora skillnader mellan könen, inte minst när det gäller toppositioner.
LÄS MER: Jämnt mellan könen i ledningen på offentliga bolag
UNT har kartlagt vilka som styr de största bolagen i Uppsala län och kan konstatera att majoriteten av bolagen styrs av män. 77 procent av bolagens högsta ledare är män, 23 procent är kvinnor.
Siffrorna är inte unika för Uppsala län. Tittar man på alla högt uppsatta chefer i privat sektor i Sverige är 82 procent män och 18 procent kvinnor enligt Statistiska centralbyrån, SCB.
– Dessvärre är jag inte förvånad. Tittar man på de lägre chefspositionerna börjar det rätta till sig, men på de högre positionerna rör det sig stort sett inte alls. Chefens chef är fortfarande en man, säger Annika Elias, ordförande för chefsorganisationen Ledarna.
LÄS MER: Antalet företagsamma kvinnor ökar
Anledningarna till varför det ser ut som det gör är flera, menar Annika Elias. Det handlar om att rekrytering ofta sker inom bekantskapskretsen, män rekryterar män, och synen på vem som kan leda.
– Det finns en cementerad norm om att en chef på högre nivå är en vit man. Det är en stark norm, men som vi måste försöka bryta. Företag måste bli bättre på att enbart rekrytera utifrån meriter och välja den som är mest lämpad, oavsett kön, säger Annika Elias.
På Svenskt Näringsliv har man den generella inställningen att kompetens ska styra, inte kön.
– Man ska hamna på en vd-position för att man har rätt kompetenser. Män och kvinnor ska känna sig fria att välja vilken väg i livet som helst, oavsett förväntningar, normer, tyckanden och tänkanden, säger Anna-Lena Holmström, regionchef för Svenskt Näringsliv i Uppsala län.
LÄS MER: Uppsala ett medellän på jämställdhet
Ledarna driver flera frågor för att få till en förändring gällande könsfördelningen bland chefer. Det handlar bland annat om en förändrad föräldralagstiftning. Enligt SCB är kvinnor generellt mer frånvarande från arbetsmarknaden än män, främst på grund av föräldraledighet.
– Kvinnor tar ut så många fler föräldradagar än männen att kvinnorna halkar efter i karriären. Därför är vi för en helt individualiserad föräldraförsäkring, säger Annika Elias.
Ledarna är även positivt inställda till kvotering till bolagsstyrelser.
– Det handlar om attityder och påverkan. Nästan alla stora steg har tagits med hjälp av lagstiftning. Utvecklingen går i snigelfart och det löser sig inte av sig självt. Vi måste sätta ner foten, säger Annika Elias.
LÄS MER: Hon är mäktigaste kvinnan i näringslivet
På Svenskt Näringsliv anser man dock inte att lagstiftad kvotering är rätt väg att gå.
– Det är helt fel. Ett företag måste ha rätten att själva avgöra vem som ska leda bolaget, säger Anna-Lena Holmström.
I stället rekommenderar hon att sätta upp en tydlig målsättning.
– Om man tycker att en jämn könsfördelning är viktigt måste man målsätta det, arbeta stenhårt med det och följa upp det, precis som med exempelvis ett försäljningsmål, säger Anna-Lena Holmström.
Hon nämner exempel på företag som inför en chefsrekrytering alltid har en man och en kvinna som slutliga kandidater.
LÄS MER: Tre goda exempel på jämställdhet
Svenskt Näringsliv och Ledarna tycks vara överens om att om man inte rekryterar män och kvinnor i samma utsträckning missar man kompetens.
– Om du inte tittar brett när du rekryterar går du miste om kompetens som skulle kunna höja företaget ett snäpp till, säger Anna-Lena Holmström.
Ledarna anser att det i dag kastas bort mycket värdefull kompetens på grund av normer.
– Det finns välutbildade och erfarna kvinnor som inte får möjligheten. När det sker en förändring kommer det att gynna Sveriges företag. Vi måste fortsätta peka på vad man går miste om, om man fortsätter välja bort kompetenta kvinnor, säger Annika Elias.