Johanna Strandh och Niklas Finnström driver företaget Hundhjälpen i Uppland. De har motsvarande nio anställda och olika delar av verksamheten har drabbats olika hårt.
– En månad till så här så finns vi inte, säger Johanna Strandh.
När vi träffas har regeringen precis släppt ett nytt krispaket. Denna gång riktat mot just småföretagare. Slopad arbetsgivaravgift i fyra månader är en del. En annan är den statliga företagsakuten där staten står för 70 procent av säkerheten om banken väljer att låna ut till ett drabbat företag.
– Bara det inte fastnar i något byråkratiskt hjul. Den tiden har vi inte, säger Johanna Strandh.
Det statliga stödet till bankerna ger hon och kompanjonen inte särskilt mycket för. Beskedet från deras bank är personlig borgen och sex procent ränta.
– Det är inte ett alternativ. Då riskerar vi både företaget och personlig konkurs. En så hög ränta leder till så höga kostnader att likviditeten ändå blir lidande för företaget. Regeringens paket inkluderar också räntefria lån i upp till tolv månader. Men vi fick inga sådana besked från banken, säger Niklas Finnström.
Valet att driva företaget som aktiebolag var just för att slippa utsätta sig för risken för personlig konkurs. De vill att den statliga företagsakuten går via oberoende institut utanför bankerna i stället. Men ett positivt besked gav banken – amorteringarna på företagets lån skjuts upp tre månader.
Johan Pettersson är företagschef på SEB i Uppsala. Enligt honom är räntesatsen och personlig borgen naturliga krav.
– Personlig borgen har vi ofta i aktiebolag för att ägaren ska ha en koppling till företaget och räntan sätts individuellt och baseras bland annat på vad vi har för säkerhet i företaget.
Ni kan inte lätta på kraven på grund av krisen?
– Vi gör alltid vår kreditbedömning och ett lån som vi betalar ut ska ändå betalas tillbaka.
Hur regeringens företagsakut ska fungera i praktiken vet inte banken än. Men klart är att när staten tar en del av risken kan det leda till sänkt ränta för låntagaren.
Ovissheten över vem företagen ska vända sig till och vilka åtgärder som kommer att ge faktisk verkan är stressande menar Niklas Finnström.
– Vi behöver hjälp med var man ska vända sig i de här frågorna. Vår tid går idag åt att driva verksamheten och lägga om den till nya plattformar för att försöka behålla kunderna, fyller Johanna Strandh i.