Veteranbilsträff vid Ulva kvarn
Ulva kvarn en kväll i juni klockan 19. Det är svarta t-shirts och kepsar. Det är Elvisfigurer och pälstärningar. Det är gigantiska jenkare och välputsade veteranbilar. Men framförallt är det bara trevligt.
Monika och Christer Thorsén i sin Ford från 1957.- Raggarformen har förändrats genom åren. I dag är det mer oskyldigt, man ser inga gangsters, säger Christer Thorsén.
Foto: Pelle Johansson
Veteranbilskvällarna vid Ulva kvarn pågår varje tisdag fram till september. Peter Eklund och Sylvia Duvsjö brukar åka hit varje gång. När UNT träffar dem har de fastnat vid en läppstiftsröd Morris minor.
- Visst är den söt. Behändig som en liten handväska, säger Sylvia Duvsjö.
De har båda ett stort bilintresse men det är mest för att träffa folk som de kommer hit.
- Hela vintrarna ligger man i garaget och skruvar och har sig, men när värmen kommer, då tittar folk ut. Då vill man åka hit och träffa folk och snacka runt, säger Peter Eklund.
Och det man snackar om är förstås bilar.
- Det är kul att höra om folk fått kärran besiktigad eller vad som har köpts under vintern. Man delar med sig av erfarenheter, säger Peter Eklund.
I en röd-vit Ford från 1957 sitter Monika och Christer Thorsén, redo att ge sig av hemåt. Egentligen är kvällen ung men Christer Thorsén är förkyld och fryser och svettas trots att han tryckt i sig albyl, berättar han för UNT. Dessutom tycker han inte att raggarkulturen känns så speciell längre.
- Det här ursprungliga raggarlivet med att dricka öl och tjoa och tjimma är ju borta. Nu har man småknoddarna bredvid sig i bilen och visst dricks det lite öl och så men det är mer utslätat idag. Man har blivit from. Men det är i och för sig skönt det med, säger han.
Att raggarkulturen fått ett uppsving de senaste åren tycker han har tagit bort lite av känslan.
- Förut kände man sig speciell när man körde omkring men nu är det som att sätta sig i vilken bil som helst, säger han.
Men den nya generationen av den bilburna subkulturen håller inte med. Raggarkulturen är i högsta grad speciell, tycker ungdomsgänget från Järlåsa och Uppsala som är här. Annika Löfling, lycklig ägare till en Buick special deluxe från 1969, berättar upprymt:
- Vi träffas varje helg nere på raggartorget. Eller, ja, Fyris torg då. Sen åker vi till Max och käkar. Sedan på lördagen är det alltid fest.
Hon tycker att raggarlivet är det bästa som finns.
- Inget går upp mot det här. Musiken, v8-mullret, själva bilarna. Och uppmärksamheten! Särskilt när man är tjej. Det finns inget bättre än att sitta i en jenkare och cruisa runt. Folk vänder sig om flera gånger "vafan, två brudar!".
Så jobbar vi med nyheter