Svårt kartlägga droger på vägarna

Två av hundra bilister du möter på de svenska vägarna kör med droger eller riskfyllda läkemedel i kroppen. Exakt hur farligt det är vet man inte.

Foto: Gorm Kallestad

Motor2012-04-07 12:00

- Hur droger och läkemedel påverkar en individ är betydligt mer komplicerat än alkohol, säger forskaren Magnus Hjälmdahl. Mellan mars 2008 och februari 2009 testades drygt 6 000 bilister för illegala droger och läkemedel på de svenska vägarna. Studien visade att 0,4 procent av bilisterna körde med illegala droger i kroppen och drygt 2 procent med läkemedel som kan påverka körförmågan negativt. Båda sakerna medför en högre risk att råka ut för olyckor, men sambanden är betydligt mer komplexa än när det gäller alkohol.

- Alkohol påverkar allas bilkörning på ungefär samma sätt, men droger fungerar inte riktigt så. När vi gjort simulatortester med amfetamin ser vi att många blir bättre på vissa saker, men sämre på andra, säger Magnus Hjälmdahl, forskare vid VTI. Testerna gjordes med läkemedel mot ADHD, som innehåller amfetamin, och doserna var små. 
- Amfetaminet gör att man känner sig pigg och blir mer reaktionssnabb, så i vissa situationer kan man rent av bli en bättre förare. Men samtidigt försämras ens kognitiva förmåga, man får svårare att fatta beslut och hantera komplicerade situationer. Det är så klart inte bra i trafiken.

Den svenska studien ingår i ett EU-projekt kallat Druid där man bland annat kartlägger både drogers förekomst och effekt i trafiken. Förutom Sverige deltog tolv andra länder. Hur man än mäter - vare sig man inkluderar eller exkluderar alkohol - ligger Sverige bra till när det gäller all form av nykterhet på vägarna. Ungefär 2,5 procent kör med alkohol, illegala droger eller läkemedel i kroppen här. I Danmark är siffran över 4 procent, i Belgien över 10 och Italien över 15 procent.

Resultaten från alla 13 länder visar samma resultat: Det är framför allt män som kör påverkade av alkohol eller illegala droger. De vanligaste illegala drogerna som förekommer i Sverige är amfetamin och cannabis, som är ungefär lika vanligt. I de flesta av de övriga 13 länderna i studien var cannabis vanligast. När det gäller läkemedel som kan påverka körningen negativt är det i stället vanligast bland äldre kvinnor. I Sverige var det främst kvinnor över 50 år som körde efter att ha tagit framför allt sömnmedel eller smärtstillande läkemedel.

Fotnot: I undersökningen ingick förutom de nordiska länderna även Litauen, Polen, Tjeckien, Ungern, Italien, Spanien, Portugal, Belgien och Holland. Läs mer på VTI.se, sök på Förekomsten av droger och läkemedel i trafik, eller Druid-project.eu.

FAKTA: Droger i dödsolyckor
  • Sverige ligger lågt i jämförelse med andra EU-länder när det gäller förekomsten av illegala droger och läkemedel i trafiken innebär även en låg förekomst en förhöjd risk. 
  • 0,4 procent kör med illegala droger i kroppen, men droger finns med i ungefär 3,5 procent av olyckorna där föraren själv dör.
  • Även läkemedel påverkar körningen negativt. 2 procent av förarna har "farliga" läkemedel i kroppen, men de finns i 6 procent av alla förare som dör.
  • Både illegala droger och läkemedel framstår ändå som rena hälsokurer jämfört med att köra rattfull. Bara två av tusen bilister kör med mer än 0,2 promille alkohol i blodet, men tjugo av hundra förare som dör i trafikolyckor har druckit alkohol.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!