Det ställer krav på biltillverkare, bilåtervinnare och också på oss konsumenter. Det är ju vi som väljer var vi lämnar bilen när den tjänat ut, och på så sätt ansvarar för att den inte förstör miljön i onödan.
– Bilskrotar har funnits sedan 1920-talet här i Sverige. Men nu använder vi inte ordet bilskrot längre, det är bannlyst, utan bilåtervinning, säger Michael Abraham.
Han är förbundsdirektör för SBR, Sveriges bilåtervinnares riksförbund, och vd för Bilretur, ett nätverk för bilåtervinningsföretagen. Ungefär tre fjärdedelar av alla uttjänta bilar i vårt land lämnas till någon av SBR:s medlemmar, som alla ska följa EU:s miljökrav.
Om du som bilägare kan få en slant eller inte när du lämnar in bilen avgörs av skicket. Går det att plocka bort många användbara delar är den värd mer. Så trots att skrotningspremien inte finns kvar kan du få pengar för bilen. Det är en förhandlingsfråga.
Bilåtervinningsföretagen lever till stor del på att sälja delar från skrotade bilar vidare. Konsumenterna har glädje av reservdelar eftersom många köper begagnat, även de som åker till en verkstad för att få jobbet gjort.
– Miljön tjänar på det och även ägaren, eftersom det blir billigare. Jag kallar det "värdeanpassad reparation". Har du en äldre bil så vill du kanske inte kosta på den nya delar, säger Michael Abraham.
Det kan vara allt från små detaljer till lyktor, däck, generatorer, växellådor och motorer som ibland bara rullat några mil. Bilen de suttit på kan till exempel vara ny men krockad. Garanti får du dessutom sedan några år tillbaka, både på delar och arbete.
Utöver delarna så tas järn, koppar och aluminium bort från den uttjänta bilen och säljs. Alltsammans kan hamna i nya bilar igen – ett verkligt kretslopp.
Kvar är de fem procenten, exempelvis säten, mattor och innertak, som ingen är beredd att betala för. De lämnas till deponi, på bekostnad av bilåtervinnaren.
Kalle Werner vid Sollentuna Bildemontering berättar att det framför allt är plasterna som gör det svårt att återvinna hela bilen.
– Det är ofta metaller inbakat i plasten vilket gör det komplicerat. Och det finns otroligt många olika sorters plaster i en bil, säger han.
Nya modeller måste konstrueras på ett sätt som gör de möjliga att återvinna, menar han.
Blir det någonsin möjligt att återvinna 100 procent?
– Det har jag svårt att tro, men man kan nog komma högre än 95. Men det är också otroligt mycket, säger Kalle Werner. (TT)