Rattfulla tycker att de kör bra
När Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, gjorde djupintervjuer med elva personer som dömts för grov rattonykterhet var det framför allt en sak som överraskade. Alla tyckte att de körde bra, även när de hade druckit mycket alkohol.
Forskarna Inger Forsberg och Sonja Forward har djupintervjuat elva personer som kört bil alkoholpåverkade.
Foto: Stefan Jerrevång/Scanpix
- Vi intervjuade tio män och en kvinna. Det bekräftar redan vad vi vet, att grov rattfylla i hög grad är ett manligt problem, konstaterar Sonja Forward.
Nästan alla intervjuade uppgav att de hade kört bil alkoholpåverkade även innan de åkte fast. Det kom oftast fram efter en stunds intervjuande.
- Man måste bygga upp ett visst förtroende innan någon avslöjar sådana saker. Det är inget man gärna talar om, alla vet att det inte är ett acceptabelt beteende och det är ett stigma att erkänna att man har någon slags alkoholproblem, säger Inger Forsberg.
En av de intervjuade hade regelbundet kört bil under alkoholpåverkar i sju års tid och även blivit av med körkortet en gång tidigare.
- Det hade inte påverkat hans beteende alls. När han fick tillbaka körkortet fortsatte han precis som tidigare.
Pinsamt
Att förlora körkortet på grund av rattfylla upplevdes av de intervjuade som väldigt pinsamt. En av de intervjuade menade att han lyckats dupera hela sin omgivning så att varken familj, vänner eller arbetskamrater ens märkte att han var utan körkort.
En annan man brukade låtsas att han fortfarande hade körkort inför sina föräldrar. Han hade helt enkelt bilen parkerad några kvarter från föräldrarnas bostad. När han kom på besök körde han bilen dit för att sedan köra därifrån och parkera en kort bit bort igen.
Ingen av de intervjuade ansåg att de blev särskilt mycket sämre bilförare med alkohol i blodet.
- Det var lite skrämmande att höra en man som åkt fast med 2 promille i blodet säga att han det inte hade påverkat hans bilkörning. Den attityden var nog det mest överraskande av allt, säger Sonja Forward.
De flesta hade inte bara kört rattonyktra många gånger, de hade också strategier för hur och när de skulle köra. Det handlade mest om att köra på natten när det är färre poliser ute samt att välja mindre vägar där risken för poliskontroller är minst.
- Men bara det att många hade de här typen av strategier visar ju att de körde alkoholpåverkade vanemässigt.
Av de elva hade bara fem ansökt om alkolås. Med ett speciellt alkolås kan även den som dömts för grov rattonykterhet få fortsätta köra bil. Att inte fler valde den lösningen hade flera orsaker.
- Alkolåset är dyrt, den dömde får själv betala för lås och installation vilket hamnar på minst 50 000 kronor. Dessutom är låsen ganska besvärliga att hantera, säger Inger Forsberg. Låsen monteras fast i bilen och är inte särskilt diskreta. Många av de intervjuade upplevde det som ett stigma att köra med låset, andra hade avstått för att den övriga familjen skulle slippa köra omkring med låset. Det fanns även andra åsikter om låset, som att det kunde öka riskerna i trafiken eftersom man måste blåsa i låset med jämna mellanrum och att det tar koncentrationen från körningen i övrigt.
Något som de båda forskarna tycker framgår tydligt av intervjuerna är att samhället måste erbjuda någon form av hjälp eller vård i direkt anslutning till att rattfylleristen råkar ut för en olycka eller åker fast i en kontroll.
- Det blir ofta en aha-upplevelse som gör att de är öppna för hjälp under en kort tid. Om de dröjer så börjar de flesta istället bortrationaliseringar och hitta ursäkter för det som hänt. Om den här processen kunde fungera snabbare skulle mycket vara vunnet, både för trafiksäkerheten och för de som har alkoholproblem, säger Sonja Forward.
FAKTA
Stor risk för återfall
På uppdrag av Försäkringsförbundet har VTI gjort en studie för att se nyttan med att tvinga dömda rattfyllerister att installera alkolås.
Varje år döms ungefär 8000 förare för rattfylleri. Om alla dessa hade alkolås skulle enligt studien antalet olyckor med personskador skulle minska med 80 per år. Totalt skulle antalet polisrapporterade olyckor minska med 571 på tio år. Av dessa skulle 281 vara olyckor där någon blir dödad eller svårt skadad. Samhällsekonomiskt innebär det en besparing på 1,7 miljarder på tio år.
Det här beror på att återfallsrisken för rattfyllerister är mycket stor. Enligt studien lagförs 6 procent av de dömda för rattfyller igen inom ett år, 22 procent inom fem år och 29 procent inom nio år.
Källa: VTI Aktuellt
Så jobbar vi med nyheter