Pengarna går före miljön
KRÖNIKA. Moderaten Carl Cederschiöld är regeringens förhandlare i trafiklösningar för Stockholm. Härom veckan gick han ut i debatten och föreslog att miljöbilsägarna inte längre ska slippa undan trängselskatt.
Foto:
Det krävs morot och piska för att vi som föredrar bilen som transportmedel ska ändra beteende. Vi har ju ändå kommit en bit på väg. Miljöbilsförsäljningen skjuter i höjden och jag har hört rätt många som använder sig av argumentet: "Man slipper trängselavgiften och får parkera gratis på vissa ställen. Och så gör man ju något för miljön på samma gång." Pengarna styr mer än miljötänket. Inte så ädelt kanske, men varför inte använda sig av nationalekonomi i miljöpolitiken? Varför är det så svårt att premiera ett miljövänligt beteende? Det är ju så mycket roligare att vara miljövän om man dessutom får vissa fördelar jämfört med andra på vägen.
Frågan om vilket miljöbränsle vi ska satsa på fortsätter gäcka oss. Ska vi köra miljödiesel, elbil eller på etanol? Eller räcker det med en liten bränslesnål bil? Man måste väl också kolla vad miljöbränslet tillverkas av och hur? Läste i DN en jämförelse som fick bagaren att ta sig för pannan. För att fylla en tank med 50 liter etanol går det åt 120 kilo vete i tillverkningsprocessen. Det motsvarar 250 limpor bröd. Här ställs plötsligt de fattiga mot de rika i ett nytt perspektiv. För att vi ska få köra bil till jobbet utan att bli klimatbovar går det åt bröd nog för att mätta en hel afrikansk by. Så kan vi ju inte ha det. Här finns onekligen ett högprioriterat område för EU. Utred och bestäm. Vi vill veta vad vi kan tanka utan att få dåligt samvete.
En god början är att sätta gränser för hur mycket en bil får släppa ut. 120-130 gram koldioxid per kilometer senast 2012. Ska man tro EU-parlamentarikern Anders Wijkman (kd) ligger Sverige illa till. Anledningen är att Volvo och Saab erbjuder stora törstiga bilar till konsumenterna. (195 gram per kilometer) Sätt press på bilbranschen så att de tvingas effektivisera motorerna. Bränslesnålt är bra för miljön, resonerar han.
Jag kör gärna miljövänligt för klimatets skull. Får jag dessutom en pigg bränslesnål motor, gratis parkeringsplats och fritt inträde till Stockholm blir jag bara ännu nöjdare med mig själv.
Så svårt kan det inte vara.
Men jag tror att Volvosuget är på väg att mattas av. Fler och fler i min omgivning köper bilmodeller man knappt hört talas om. Jag, som förr var en oslagbar vinnare i bil-gissar-tävlingarna som kördes på långturerna, har precis lärt mig känna igen en Hyundai i30 i rusningstrafiken. Näst på tur i inlärningsprocessen står olika varianter av Kia som blir allt vanligare på våra vägar. Och alla biltillverkare med självaktning erbjuder minst ett miljövänligt alternativ nu för tiden. Framtiden ljusnar.
Kör försiktigt därute.
Så jobbar vi med nyheter