När den moderna teknologin fungerar som den ska är allt frid och fröjd. Den underlättar bilkörningen och gör livet lättare. Men när den krånglar blir färden irriterande och jobbig. Det är faktiskt inte ens säkert att kärran kommer ut i trafiken.
Bland bilägare och på verkstäder talas det bland annat om varningslampor som plötsligt börjar lysa utan anledning, om fordon som inte gått att starta och fått styrningen låst, om nycklar som slutar fungera.
– Det händer med jämna mellanrum att transpondern i nyckeln lägger av. Då står man där. Finns ingen reservnyckel måste man åka till en märkesverkstad och få den omprogrammerad. Ibland händer det också att datorn i bilen tappar nyckelminnet, säger Thomas Lerman, bilmekaniker på Ekebäcks motor i Göteborg.
Han berättar att moderna bilar kan ha ett stort antal datorer, som styr allt från motor och bromssystem till airbags och elhissar.
– Det är mycket som buggar och ibland tappar datorerna minnet.
Dagens elektronik har sin bakgrund i katalysatorn som blev vanlig i slutet av 1980-talet. Sedan dess har den tekniska utvecklingen gått i ett rasande tempo samtidigt som tillverkningen har blivit billigare. Fler och fler finesser kan numera hittas i vanliga standardbilar, som automatisk avbländning, regnsensorer på vindrutetorkarna och luxmätare i backspegeln – det senare för att föraren inte ska bli bländad.
Men om någonting krånglar är det inte säkert att en någorlunda händig person kan lösa problemet själv. Det går inte att felsöka på traditionellt vis när systemen är uppbyggda kring datorer, givare och styrboxar. Kommunikationen med bilens datorer sker genom en diagnosapparat.
– Tidigare var det enkelt att fixa exempelvis en krånglande fönsterhiss. Det fanns bara ett par kablar att jobba med. I dag är hissen integrerad i ett datorsystem med en styrbox som skickar ström. Och när någonting har bytts ut måste man tala om det för datorn, annars fungerar det inte eftersom kretsen automatiskt har stängts av.
Men det finns positiva aspekter med den nya teknologin. Enligt Jon Stenbeck, informationschef på Motormännen, har den ökat trafiksäkerheten väsentligt. Han nämner de elektroniska hjälpsystemen, såsom antisladdsystem och system som varnar för om man är på väg över i fel fil. Autobroms, som känner av om bilen ligger för nära den framförvarande, är ett annat exempel.
– Det krävs att det finns datorkraft för detta. Bilens tekniska system hjälper oss att fatta rätt beslut och bidrar till att hjälpa människor att hantera misstagen i trafiken. Vi är människor och kommer alltid att begå misstag, säger Jon Stenbeck.
Han förstår dock att det kan uppstå irritation ibland, om man måste lämna in bilen på verkstad för minsta lilla lampbyte.
Thomas Lerman konstaterar:
– Mekaniskt är bilarna bättre i dag och håller betydligt fler mil. Men de fel som uppstår blir rätt dyra. Det kostar helt enkelt mer att äga en bil i dag.
För ett par år sedan gick Bilprovningen ut med statistik över hur det stod till med elektroniken i fordonen. Av 50 000 bilar mellan årsmodell 2002 och 2009 visade hela 42 procent på brister.
De vanligaste problemen var motorrelaterade. Hos 25 procent av de kontrollerade fordonen borde till exempel motorstyrning eller elektronik i avgasrenande system ses över.
De näst vanligaste felen handlade om bromssystemen där 19 procent uppvisade någon typ av problem. Här ingick antiblockeringssystemen, abs, och de elektroniska stabilitetssystemen, esp.
Samtidigt uppvisade tolv procent av de testade bilarna något fel med krocksystemet. (TT)
nyhetsredaktionen@unt.se