Milda vintrar ger fler vildsvinsolyckor

Trafikolyckor med vildsvin ökar dramatiskt. Den milda vintern gör att färre vildsvin dör och att jakten försvåras. Dessutom blir vildsvinen nästan osynliga i mörkret när det inte finns någon snö.

Foto: Scanpix

Motor2008-02-19 22:07
Under 2000-talet har antalet trafikolyckor med vildsvin hela tiden ökat, men förra året var ökningen dramatisk. Från ungefär 1 000 till nästan 1 600.
- Det är helt klart ett problem. Vi behöver några riktigt kalla vintrar med mycket snö som ligger kvar för att trenden ska brytas, säger Christer Pettersson som är vildsvinutredare på Naturvårdsverket.
För det är de senaste årens milda vintrar som är den stora boven i dramat. Eftersom mellersta och södra Sverige haft mycket lite snö de senaste vintrarna har det varit ovanligt lätt för djuren att skaffa föda. Den utslagning av svaga och sjuka djur och kultingar som brukar ske har inte alls varit lika omfattande.
Resultatet är fler vildsvin, vilket ger fler vildsvinsolyckor i trafiken.

Den milda vintern gör det dessutom svårt för jägarna att skjuta av stammen. Vildsvin jagas ofta på natten, då djuren syns bra mot den vita snön. Men utan snö smälter vildsvinen in perfekt mot den vintergrå bakgrunden.
- Det gör djuren extra svåra att upptäcka för bilisterna också. Man ser dem helt enkelt inte, dels för att de är så låga till växten, dels för att deras färg inte sticker ut det minsta, säger Christer Pettersson.
För bilisten gäller dels de vanliga tumreglerna för vilt: Var extra vaksam vid skymning och gryning, håll koll på vägkanterna en bit framåt på vägen och håll hastighetsgränserna. Men det räcker inte riktigt när de gäller vildsvin.
- Nej, de är aktiva hela natten i sitt fodersök. De dyker upp mycket snabbt på vägen.
Och medan exempelvis rådjur, som är överlägset vanligast i viltolyckor, rör sig i familjer om två, tre eller fyra individer är vildsvinen flockdjur. Det kan komma allt från fyra-fem djur till 50 över vägen.
- Om man stannar för några vildsvin så ska man inte gasa på direkt efteråt. Risken är stor att det finns många fler djur i närheten.

Att köra på ett rådjur är visserligen dramatiskt, men skadorna på bil och person blir sällan särskilt stora. Ett rådjur väger 35-40 kg och är inte särskilt kompakt. Ett vildsvin kan väga ända upp till över 200 kg, allt koncentrerat i en satt liten kropp. Att köra in i ett vuxet vildsvin är som att köra in i ett cementblock.
- För att komma till rätta med problemen måste flera saker ske, bland annat att Vägverket sänker hastigheterna på de drabbade sträckorna och att polisen övervakar hastigheten bättre där. Att bilisterna håller hastighetsgränserna är väldigt viktigt, säger Christer Pettersson.
Att Vägverket lanserade ett nytt varningsmärke med just ett vildsvin förra året var med andra ord rätt bra tajming.
Så många är vildsvinsolyckorna

År Antal vildsvinsolyckor
2003 755
2004 670
2005 987
2006 1020
2007 1583
Fler än 100 olyckor sker i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs, Kalmar och Skåne län.
Källa: Nationella viltolycksrådet

Fel utfodring kan skapa problem
I vissa fall kan fel utfodring av vildsvinen bidra till att det blir fler olyckor. Det är jägare som utfodrar grisarna för att ha ett bra bestånd att jaga. Men om utfodringsplatserna ligger för nära en väg är risken stor att vildsvinen samlas just där.
När Länstidningen i Södertälje tittade på var vildsvinsolyckorna i kommunen förra året skedde, upptäckte de att påfallande många hände just i närheten av utfodringsplatser.
- Det handlar om vägsträcka mellan Södertälje och Enhörna, där tidningen fått in massa klagomål från de boende om att jägare utfodrar grisarna för nära bostadsområdena, säger journalisten Roger Stigell.
- Vi gjorde inte den kopplingen i artikeln och kan ju inte vetenskapligt bevis något, men det var slående hur många vildsvinsolyckor som hände just i närheten av de här utfodringsplatserna. Det är ett välbebyggt område och det finns många platser runt Södertälje som vore naturligare för vildsvinen att röra sig i. (TT Spektra)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!