Gör det tufft att synas

KRÖNIKA. Mest handlar det om hur man ska få ihop det. Bitarna ligger kringslängda och ser inte alls ut att passa vid en snabb överblick. Jag tänker på det nya modeordet - livspusslet. När träden knoppas utanför fönstret blir pusslandet tydligare än på länge. Har man då satsat på ett tusenbitars ligger man förstås risigare till än om man köpt in sig på en mer lättlagd variant.
Hur som helst. Nu ska sommarens planering vara klar. Hemma hos oss tar vi några bitar i taget. Två av sommarens veckor är dock lagda och i almanackan på en av dessa perioder står tydligt utskrivet: "MC-semester"
Det är inte min, utan makens. Hans tid för sig själv. Ett välbehövligt avbrott i vardagen, som bara är hans. Och det unnar jag honom verkligen. Det är en pusselbit som han skulle sakna alltför mycket om den inte blev verklighet.

Men, det ska erkännas, en viss oro ligger på lur i bakhuvudet. Ska han klara sig helskinnad hem igen? På hans förmåga bakom styret tvivlar jag dock icke. Det är mest omgivningen som känns oroväckande. Kan övriga trafikanter visa hänsyn, och framför allt, hinner de se honom i tid?
Många olyckor sker därför att bilisterna inte sett mc-föraren på vägen. De kör ut i tron att det är fritt och så smäller det. Ofta händer olyckorna på en 70-väg, som gjord för cruising, men ack så full av skymmande häckar och grusiga kurvor.
Motorcyklisterna syns inte så bra i trafiken. Deras (oftast) svarta silhuetter försvinner lätt in i bakgrundsbruset av skog och betong. Reflexväst är för skämmigt för många av dem, det gäller ju att se cool ut också. Och alldeles för många kör för fort, vilket gör att det är ännu svårare att hinna se dem.
Man skulle kunna ropa på lagstiftning, tvinga dem att använda reflexvästar. Men det bär emot. En lysande affärsidé, som jag nu tänker dela med mig av, är att skapa balla mc-kläder som syns i trafiken. Sy upp skinnkläder med inbyggda reflexer, eldsflammor som lyser i mörkret, intatuerade ormar som blixtrar eller något annat som kan appellera på mc-kulturen och ändå bidra till trafiksäkerheten. Gör det tufft att synas, helt enkelt.

Men allt ansvar ligger förstås inte bara på bilisterna. Mc-åkrarna själva måste också dra sitt strå till stacken. Steg ett är att träna upp sin förmåga.
Det finns utmärkta tillfällen i din närhet att ta tillvara. Den 26 april, till exempel, kör SMC (Sveriges Motorcyklister) och mc-klubben Östra Aros en "avrostning" för motorcyklister på en bana strax utanför Uppsala. Här är det inte cykeln som ska avrostas utan föraren. Ett tillfälle att köra balansövningar och träna upp sig i konsten att bromsa rätt, en väldigt viktig del i motorcykelkörandet. Bromsar man fel i en paniksituation kan den förvärras.
Eftersom många som nu är ute på vägarna fått körkortet för motorcykel så att säga på köpet, så ökar förstås behovet av att träna extra. Man är inte världsbäst även om man kört förut. Det var kanske 25 år sedan? Bara genom ett halvårs uppehåll över vintern tappar föraren i skärpa och vaksamhet. Så var inte blyga, ni skinnknuttar därute, anmäl er till en "avrostning" ni också.
Kör försiktigt därute.