Bubblan av årsmodell 1969 fick snart flera kompisar i Jan Tägts garage i Södermanland. Intresset för polisbilar tog överhanden och i dag äger han ett tiotal.
Här finns allt från en Volvo Amazon från 1965 till ett par Volvo 940 à la 1990-tal. Samlingen rymmer även en polisbåt och två polissläpvagnar. Det ena ger det andra, har han blivit varse.
Det som började som sökandet efter något trevligt att meka med, slutade i en kulturell gärning – och kunskap i massor – om polisfordonens utveckling. Från att patrullera till fots, häst och cykel har polisen fått allt mer avancerade transportmedel till sin hjälp.
– Polisbilarna har styrt en del av utvecklingen hos Volvo och Saab också. Polisens bilar ska ju vara säkra och ha en bra arbetsmiljö, säger Jan Tägt.
Han lägger allt från 50 till 2 000 timmar på sina bilar, beroende på skick.
– Jag har en Volvo 145 Express med höjt tak som Malmöpolisen använde som vägpatrullbil under ett antal år. Den är unik i sitt slag. Men den hade stått på en åker i tio år när jag hittade den, så den är genomrostig och tar tid att få ordning på.
För att lära sig mer om bilarna har Jan Tägt åkt runt i landet, pratat med pensionerade poliser och läst allt som han kommit över. När han började samla för 20 år sedan var det bara några personer till som hade samma intresse. Nu tillhör Jan ett större nätverk med 80-talet polisbilsentusiaster som äger över 100 fordon sammanlagt.
– Någon träff har vi inte haft ännu, men vi har pratat om det. Vi har mycket glädje av varandra. Det är inte lätt att hitta de rätta grejorna alla gånger, men då hjälps vi åt. Det gäller att vara snabb när polisdistrikten omorganiserar och flyttar. Då kan det finnas godbitar i gömmorna.
Polisbilarna har haft mycket utrustning genom åren, inte bara teknik, som sirener och radio, utan även lösa saker. Tumstockar, kartböcker, alkoholmätare, trafikskyltar och bogserlinor – listan kan göras lång. När sedan en polisbil pensioneras avrustas den normalt i flera omgångar.
– Därför är en av utmaningarna att få bilarna kompletta igen, med utrustning och allt, säger Jan Tägt.
På den första bilen som han skaffade, folkvagnen, är det bland annat ett relä till sirenen som fattas. Det skulle funka med ett annat relä, men för en samlare är det original som gäller. Och i hans Amazon fattas ett bensinkort från 1960-talet. När Jan hittat det, och bötesblocken från perioden, är bilen komplett.
Hur mycket kör du med dina bilar?
– Lite. Amazonen har jag kört kanske 400 mil med på tio år. Det är inte problemfritt att köra gamla polisbilar. Nästan alla andra bilister saktar ned farten när man kommer, folk kan uppfatta en som polis, det gäller speciellt nyare bilar.
Letar du fler fynd till samlingen?
– Nej, jag har redan så många. Men skulle en Opel Admiral -65, som tillsammans med Ford Zephyr och Plymouth Valiant utgjorde Rikspolisstyrelsens provbilar 1965, dyka upp så vill jag gärna ha den. Jag började leta efter den för 15 år sedan. Testet vanns för övrigt av Valianten, som långt in på 70-talet var en vanlig syn i trafiken som just polisbil.
Jan Tägts Amazon -65 är en av de tidiga, svartvita, fyradörrars som nybildade Rikspolisstyrelsen beställde 1965, då polisen blev statligt styrd. Tidigare varierade utrustningen stort över landet, på vissa håll fanns inte ens bilar utan polisen fick cykla eller ta taxi. Men från 1965 beställdes många polisbilar, båtar och helikoptrar.
Jan Tägts Amazon tillhörde Tierps polisdistrikt och handsfree-funktionen för polisradion, torkare och vindrutespolning – monterade på baksidan av ratten – gjorde den speciell. (TT)