Framtiden tillhör elbilen
Ett effektivare och billigare batteri. Det är förenklat uttryckt vad som krävs för att elhybridbilen ska få sitt riktigt stora genombrott. Och mycket nära lösningen är en forskargrupp på Uppsala universitet.
Torbjörn Gustafsson, Anton Nytén och Josh Thomas.
Foto: Pelle Johansson
Han är ledare för en forskargrupp om femton personer på Ångström Advanced Battery Centre vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. De har tagit fram ett helt nytt material som kan revolutionera elhybridbilen.
Det finns flera problem med batterierna i dagens elhybridbilar - det vill säga bilar som går omväxlande på el och omväxlande på bensin eller annat bränsle. Batterierna är för ineffektiva. De är för dyra. Och de är för miljöovänliga, eftersom de oftast innehåller bly, nickel eller kadmium.
Billigare och effektivare
Materialet som gruppen forskat fram innehåller inga miljöfarliga ämnen, utan består bland annat av järn, kisel och litium. Det är ett billigt material - betydligt billigare än materialen i dagens batterier. Och, inte minst, det rymmer mer energi.
- Vårt material möjliggör mycket effektivare batterier eftersom det kan lagra betydligt mer energi per volymenhet än materialet i dagens batterier. Det skulle få ner bensinförbrukningen i en elhybridbil väsentligt. Ta till exempel Toyota, som siktar på en elhybridbil som drar en tiondels liter per mil.
Kommer ert material att klara ett sådant mål?
- Absolut. Annars skulle vi inte satsa så mycket som vi gör.
Stort anslag
Att forskargruppen verkligen är världsledande fick de bekräftat för en månad sedan. Då meddelades nämligen att de beviljats ett anslag på nästan två miljoner dollar - drygt tretton miljoner svenska kronor - från The Global Climate and Energy Project vid Stanforduniversitetet i USA. I stenhård konkurrens med andra forskarlag valdes de ut av en jury bestående av bland andra företrädare för världens ledande bilindustrier.
Pengarna ska under tre år användas till forskning för att göra materialet ännu bättre.
- Till exempel ska vi se hur det kan bli hållbarare, så att det kan laddas fler gånger. Och om komponenterna i materialet kan justeras så att energihushållningen blir effektivare, förklarar Torbjörn Gustafsson, docent i materialkemi och en i forskargruppen.
När kan batterier i detta material finnas på marknaden?
- Om fem år skulle jag tro. Men vem som tillverkar batterierna återstår att se.
Än så länge är det en bit kvar till massproduktion av batterier med det nya materialet. Hittills har forskarna vid Ångströmlaboratoriet tillverkat som mest tio gram i taget. För att kunna massproducera materialet krävs stora investeringar.
- Det handlar om hundratals miljoner kronor. Svensk industri har redan börjat visa intresse, säger Josh Thomas.
Så jobbar vi med nyheter