Ducati Sport 1000

Retro ligger i tiden. Det har även utvecklingsteamet på Ducati insett och blickar med hjälp av en ny modellfamilj tillbaka mot det tidiga 70-talet. Den nakna kaféracern Sport 1000 är till och med baserad på den italienska fabrikens egen 750 Sport från 1973.
Det innebär ett minimalistiskt utseende där både fackverksramen och motorn villigt exponeras. Sport 1000 ser ut som en klassisk motorcykel, har inga onödiga plastdetaljer och är inte ens utrustad med sidokåpor. Den bjärta röda lacken finns bara på kutsen, framskärmen och den läckert bulliga tanken.

Även framifrån är modellen ovanligt trevlig att titta på. Här har designchefen tänkt till och låtit den runda strålkastaren utgöra ett välkomponerat centrum för instrumenteringen, två runda tutor samt de diskreta körriktningsvisarna. Vackert så. Detaljarbetet är för övrigt i toppklass, från minsta lilla mutter till den nya välvda svingarmen och det sobert rundade styrhuvudet.

Det enda som skämmer bilden är den gigantiska kutsen och den överdrivet stora solosadeln. Föraren sitter liksom nedsänkt i bygget och har ingen möjlighet att ändra ställning vilket visar sig vara opraktiskt. Mina 188 centimeter är helt enkelt för många och jag sitter illa med benen böjda i en skarp vinkel. Även mina 45:or får det trångt i utrymmet kring fotpinnarna. Komforten blir ännu sämre på grund av den framåtlutade körställningen som vid normala hastigheter frestar hårt på händer och handleder.

Men när jag rullar i väg på landsvägen kan jag inte låta bli att njuta. En lätt vridning på gashandtaget väcker omedelbart bränsleinsprutningen till liv och bygget skickas mjukt men rappt i väg. Motorn är vridstark och kan utveckla 92 hästkrafter vilket räcker mer än väl för en retromaskin.
Drivkällan är för övrigt samma luftkylda L-twin som, förutom i Monster och Multistrada, även sitter i de båda andra maskinerna i modellfamiljen. Den är försedd med dubbla tändstift, två ventiler per cylinder och är den första motorn från Ducati som klarar de hårdare kraven för Euro 3.

När vägen blir kurvigare och slingrar sig runt en sjö trivs Sport 1000 som fisken i vattnet. Det är ett nöje att bromsa in före en böj, lägga ned maskinen för att strax räta upp den och gasa på. Det är inga problem att köra fort och chassit känns bergstadigt och fjädringen stunsigt sportig. Bågen är utrustad med högklassiga delar som dock är ännu vassare på den extremare syskonmodellen Paul Smart vilken är försedd med både styrdämpare och fjädringskomponenter från Öhlins.
Med Sport 1000 har Ducati skapat en elegant och underhållande motorcykel som säkerligen skulle få ett högre betyg av en kortare förare. Låt vara att användningsområdet begränsas av att den bara är gjord för en person - men det här är ett kvickt och roligt bygge med en stor portion charm.

Ducati Sport 1000

Naken, tuff och minimalistisk. Med Sport 1000 har Ducati skapat en ny version av sin egen 70-talsmodell. En modern kaféracer som är lika sportig som den ger sken av.