Bränsleskolan 2: Etanolen under lupp

Bränsleskolan denna veckan behandlar det i dag mest använda alternativa drivbränslet, etanol. UNT har talat med två personer om etanolens fördelar och nackelar.

Etanolen är både mindre bra, beroende på vilken man frågar.

Etanolen är både mindre bra, beroende på vilken man frågar.

Foto:

Motor2007-03-07 00:01
FÖRESPRÅKAREN:Per Carstedt, ordförande i branschorganisationen Bio­Alcohol Fuel Foundation är övertygad om att bioetanolen är en viktig pusselbit i övergången från oljeberoende till biobränslen.
- Det finns inga bilar eller drivmedel som är miljövänliga eller som gör miljön bättre, säger han. Nu handlar det om att inte göra den sämre och om att komma ifrån ett oljeberoende som försämrar klimatet och som dessutom påverkar det politiska klimatet i världen.
- Vi måste utveckla alternativa bränslen och etanolen är det som är absolut störst i dag och som både industrin och marknaden har hängt på. Att det kan komma bättre bränslen i framtiden är inget­ ­argument för att inte satsa på etanol för då tar vi oss inte framåt.

Och etanol är i alla fall bättre än bensin eller diesel, säger han och citerar miljöpartiets språkrör ­Maria Wetterstrand. Diskussionen om hur bra etanol egentligen är för miljön och klimatet tycker han är konstig.
- Det är skillnad på etanol och etanol och det måste man komma ihåg. Det är en oerhörd skillnad om vi pratar om den sämsta tänkbara amerikanska etanol som görs på majs eller om vi pratar om svensk etanol som görs på cellu­losa som görs helt fossilfritt. Och att det är bra bioetanol det ska satsas på är självklart.

Per Carstedts hemstad Örnsköldsvik har blivit lite av ett svenskt etanolcentrum där den svenska nationella pilotanläggningen finns. Han är också vd för bolaget Sekab som producerar etanol från skogsråvaror. Trots att Sverige i dag importerar den mesta etanolen från Brasilien tror han att Sverige på sikt kan bli helt självförsörjande med hjälp av etanol framställd av cellulosa.
- Ja, absolut, vi har mycket skog och en utvecklad skogsenergi. Men då måste det vara en energieffektiviserad trafik vi försörjer, det går inte att göra etanol i de mängder som bensin och diesel används i dag.
Per Carstedt spår en ganska snar död för bensin- och dieselbilar. Om tre till fem år tror han att bilar som körs på biobränsle är självklart.

-Det har även visat sig finnas en köpstark marknad för etanolbilar i Sverige, fortsätter han. Tankställena blir allt fler och bättre liksom de olika bilmodeller som går att köra på etanol.
- Än så länge är det lite dyrare men det kommer ändra sig. Och jag tror inte människor styrs så mycket av kostnaden som det påstås i medierna. Folk är allvarliga med det här och engagerade i att göra val som inte försämrar miljön.
Etanolen är en av vägarna till att vänja världen av med det drogaktiga och ensidiga oljeberoende vi har. Men det funkar inte att bara byta bränsle, vi måste energieffektivisera hela sektorn för att nå målet.
Alltså bränslesnåla etanolbilar i kombination med elhybridbilar i kombination med utbyggd kollektivtrafik i kombination med förbättrad teknik att framställa bränslen i kombination med ekonomisk vinning i kombination med globalt samarbete. Där framme någonstans tror Per Carstedt att vi kanske räddat miljön från ytterligare påfrestningar.

MOTSTÅNDAREN:
Etanolen är ingen hållbar ­lösning för att komma ifrån ­dagens oljeberoende. Åtminstone inte om man frågar Torbjörn Rydberg som är lantbruksforskare vid SLU, i Upp­sala.
- Nu pratar vi grader i helvetet, men det kan kanske vara så att en ­liten bränslesnål bensinbil i det ­stora hela är bättre för miljön än en bränsleslukande etanolbil, säger Torbjörn Rydberg.
Han är docent på Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och i sin forskning intresserar han sig för hur vi utvärderar olika energier, till exempel bilbränslen.

Att själva produktionen av etanol innebär mer eller mindre stora mängder av koldioxidutsläpp är känt, men i den etanol som framställs av biomassa räknar etanolens förespråkare i sina energianalyser med att nyttan är större än skadan och att den totala ­klimatpåverkan från etanol jämfört med bensin är upp till ­70 procent lägre.
- Men då räknar de bara det bränsle som direkt går åt för att tillverka etanolet och några steg tillbaka i produktionen. Men för att få en riktig bild av hur miljön påverkas måste man ju räkna in precis alla ­resurser som går åt i hela kedjan, ­säger Torbjörn Rydberg och förklarar vidare:

Oavsett vilken råvara som odlas för framställning av etanol eller andra ­biobränslen krävs det redan i odlingsfasen utbildad arbetskraft, maskiner och annat material som ofta drivs med fossila bränslen, och gödningsmedel som inte sällan ­består av fosfor och så vidare.
När råvaran är skördad ska den transporteras kortare eller längre sträckor i trafiken och under själva framställningen krävs ytterligare drivmedel, material och service för att omvandla råvaran. Och slutligen ska etanolen distribueras. Torbjörn Rydberg jämför med en sockerkaka.

- Du får ju ingen sockerkaka bara för att du har en varm ugn, det behövs andra ingredienser också. Samma sak med etanol: du får ingen ­etanol bara för att du har drivmedel att tillverka den, det krävs andra resurser också. När man räknar med alla resurser som krävs i produktionskedjan blir resultatet inte lika bra.
Torbjörn Rydberg tycker att det är farligt att låsa fast sig vid ett biobränsle som etanol eftersom någon egentlig övergång från fossila bränslen till etanol inte är möjlig ens med förbättrad produktion .
- Den typen av utgångsmaterial som används har ett lågt energitäthet. Det finns dessutom helt enkelt inte så stor landareal som krävs för att framställa etanol i så stor skala som behövs, säger han.

Dessutom ser han att en ökad etanolframställning kan få mindre välkomna konsekvenser ur ett rent mänskligt perspektiv. Den etanol som finns i Sverige i dag är till största delen framställd ur sockerrör odlade i Brasilien.
- Förutom att de behöver skövla skog om efterfrågan ökar så är arbetsförhållandena på odlingarna dåliga, och arbetarna lever i snitt 15 år ­efter att de har börjat på ­odlingarna. Och man besprutar odlingarna med ett cancer­ogent biomedel för att få skörden att mogna jämt, säger Torbjörn Rydberg och tillägger att en ökad produktion av etanol av råvaror på sikt kan leda till en konflikt med matproduktionen som använder sig av samma råvaror.

Vilken är då lösningen?
- Det finns inga enkla svar på det men jag tror att måttfullhet och att ta vara på lokala möjligheter och lösningar är önskvärt. Fram till dess får vi använda oss av övergångslösningar och där har mindre processade biobränslen sin plats.

ETANOL:
Etanol är en alkohol som tillverkas av råvarorna svensk skogsråvara, svenskt vete, europeiska jordbruksgrödor och brasilianskt sockerrör. I personbilar med flexifueltank används som bränsle E85 vilket är en blandning med 85-75 procent etanol och 15-25 procent bensin (beroende på säsong
Etanol är det största alternativa bränslet i Sverige. År 2006 fanns ungefär 47 000 registrerade etanoldrivna personbilar. År 2001 var motsvarande siffra 890.
Det finns 651 tankställen i Sverige som har E85. I Uppsala finns 13 stycken. Kostar omkring 8,39 kronor/liter (prisexempel från JET). För att jämföra med priset på en liter bensin ska man multiplicera E85-priset med minst 1,35.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!