På väg ut ur Uppsala hamnar jag bakom en oerhört långsamgående trafikskolebil. Man anar att föraren är ute på jungfruturen. Första gången ute i riktig trafik. Efter några minuter måste jag bara köra om. Det går helt enkelt inte att köra så sakta. När vi ligger jämsides ser jag att det sitter en gammal dam i förarsätet. Hon håller ett krampaktigt tag i ratten, men har ett stort leende på läpparna. Detta är något hon sett fram emot länge, även om det är skitläskigt. Det ser man. En positiv syn för en 50-plussare som jag. Det är aldrig för sent, så det så!
Körkort var oerhört viktigt när jag var på väg mot 18. Frihet, självständighet och rörlighet var de tre orden som gjorde att man sparade ihop till lappen och tog den så snart åldern var inne. Nu, mer än 30 år senare, är 17-18-åringarna inte alls lika imponerade. Frihet är att kunna resa jorden runt. Det är vad man sparar ihop till i dag. Och då är det inte bilen man tänker ta på vägen till målet, utan tåg, buss och flyg. Till och med cykel kan vara ett bättre alternativ för en 18-årig globetrotter.
”Jag åker hellre till USA, än tar körkort. Jag kan tänka mig att köpa en begagnad damcykel, det räcker”, deklarerar min egen 17-åring.
Mötte en bit av Amerika i Paris förra veckan, i form av familjen Dansby från Texas. Där är det däremot självklart att man tar körkort så fort man får. 15-årige Zack är mitt uppe i körkortsträningen.
”Utan bil kommer vi ingenstans”, konstaterade han sakligt. Public transportations ger han inte mycket för.
I Sverige verkar frihet annars stavas husbil nu för tiden. De säljer som aldrig förr. Inte ens husbilar som närmar sig miljonen verkar avskräcka Svensson. Ska man ha riktigt stor nytta av den dyrgripen måste den vara vinterbonad så att även vintersemestern kan räknas hem. Lite frågande blir man ändå inför varför man satsar så mycket pengar på husvagn eller husbil, när man kan sova på olika hotell på sin semester i flera år för samma pengar ... Själv har jag bara kört husbil på reportageresor och det var en budgetvariant. Så jag ska nog inte yttra mig.
Tillbaka i Paris passerar vi en gata fullsmetad med lyxhotell och Prada-butiker. Längs trottoaren står de slarvigt parkerade på rad. Gustav, 10, blir exalterad vid åsynen av Porsche 911 Carrera GTS, Ferrari, Aston Martin och andra självklara habegärsväckande objekt. Tänk att åka i en öppen bil genom Paris, med vinden i håret ...
”En sån där ska jag köpa till dig, mamma, när jag blir stor, får ett jobb och blir rik.”, säger han och pekar på en svart Audi R8.
Dottern, 17 år, som ”kanske tar körkort när hon varit en sväng ut i världen”, har helt andra preferenser. Hon vill helst ha en VW Beetle eller en gammal bubbla från mammas barndom. Själv hoppas jag att jag fortfarande kör bil med vinden i håret vid fyllda 70.