Vi vet men bryr oss inte
97 procent av svenskarna tycker det är viktigt att stoppa klimatförändringarna. Om någon annan gör något, kunde man tillägga. Många säger sig vara beredda att ändra livsstil. I själva verket är det mycket snack och lite handling.
Foto: Scanpix
Klimatförändringarna har beskrivits som ett hot mot mänsklighetens överlevnad, något som borde få de flesta att agera. Eller?
Bland det mest miljöpåverkande en individ kan företa sig är att flyga. En tripp till Thailand tur och åter ger upphov till cirka sex ton koldioxid per person. Det motsvarar den mängd växthusgaser som en svensk i snitt orsakar under ett helt år.
Nio av tio anser att flyget påskyndar klimatförändringarna men under 2007 ökade antalet utrikespassagerare vid svenska flygplatser för fjärde året i rad.
Flygresenärer kan ju välja att betala en avgift för klimatneutraliserande projekt, passagerarna kanske på så sätt väger upp miljöskadan? Fritidsresor är en av de resebyråer som testat - med nedslående resultat. En av 10 000 kunder nappade.
Klimatfrågan skapar en del intressanta paradoxer. Vi vill flyga allt längre bort på semestern och ett av resmålen är Maldiverna, ett örike vars högsta punkt ligger två meter över havsytan. Genom att åka dit ökar vi risken för att isarna smälter och paradisöarna spolas bort.
En annan sådan här motsägelse berör dem som gillar att åka skidor i Alperna. För ett år sedan stod skidpister i Alperna i full blom och världscupstävlingar fick ställas in till följd av den varmaste vintern i området på 1 300 år.
För mycket flygande kan bidra till att alpinisterna inte längre har någon snö att åka på. Alpina skidlandslagets ledare Johan Monsén säger sig vara orolig men att dra ner på flygandet eller hitta alternativa färdsätt är inte aktuellt, schemat är för tajt.
Enligt Naturvårdsverkets undersökning kan 71 procent av svenskarna tänka sig att använda bilen mindre för att hindra klimateffekterna. I teorin alltså. I verkligheten har andelen som använder bil till och från arbetet eller skolan ökat med tolv procent sedan år 2002.
Sverige har EUs mest bränsleslukande bilpark och under fjolåret ökade försäljningen av de vanligaste stadsjeeparna med sex procent.
En ljuspunkt är att miljöklassade bilar säljer som aldrig förr, men i det fallet har konsumenternas beteende till stor del tvingats fram av skatter, trängselavgifter och liknande.
FN-organet FAO beräknar att köttproduktionen står för 18 procent av växthusgaserna. Men vi fortsätter glatt att tugga i oss hamburgare, flintastekar och annat. 2007 åt vi ytterligare något mer kött än året innan och årskonsumtionen är nu uppe i 62 kilo per person.
Under fjolåret uppstod en debatt om att mineralvatten kan skada klimatet på grund av transporter. Konsumtionen av mineralvatten sjönk faktiskt och åtminstone på papperet medförde det att utsläppen av växthusgasen minskade.
Minskningen motsvarar 0,05 promille av en svensks totala utsläpp under ett år. Det kanske ger ett mått på svenskens beredskap att förändra sitt konsumtionsmönster.
Så jobbar vi med nyheter