Växthuseffekt kan ge ökat uteliv för kvigor

Om växthuseffekten ger mildare vintrar kan utedrift bli attraktivt för bönderna. Kvigor kan vara ute på vintern, bara de har mat, vatten och vindskydd. Bönderna skulle kunna spara mycket pengar.

Miljö2008-03-09 16:01
- Det är för dyrt att bygga ladugårdar i dag. Inte många vågar investera så mycket pengar. Bönderna är intresserade av utedrift och vi behöver fler betande djur för att bevara den biologiska mångfalden, säger Eva Salomon, forskare på JTI i Uppsala.
Hon leder ett samarbetsprojekt med SLU. Syftet är att utveckla ett billigt system att hålla nötkreatur utomhus på vintern.
- Den stora utmaningen är att systemet måste vara billigt, fungera för djuren och inte ge bonden för mycket arbete. Produktivitet och djurhälsa måste vara minst lika bra som i traditionell inhysning och djurskötarens arbetsmiljö ska vara hälsosam och säker, säger Eva Salomon.

Kyla är inget problem för djuren.
- Det finns en lägsta kritisk temperatur där djuren måste öka ämnesomsättningen för att kompensera sig för kylan. Men då ska det vara rätt kallt. 25-30 minusgrader är inget bekymmer. Växande djur kan äta ganska mycket och tål rätt låga temperaturer utan att ens behöva öka sin ämnesomsättning, säger hennes kollega Kristina Lindgren.
Lagen kräver att djur i utedrift har tillgång till torr sovplats med tak och tre väggar. I praktiken måste vindskyddet vara flyttbart för att ínte marken ska bli för upptrampad och för att gödseln ska spridas över vallen. Utedriften ska ingå i gårdens växtföljd och gödseln ska plöjas ner när vallen bryts efter vintern. Hur den automatiska gödselspridningen kommer att fungera i praktiken vet forskarna inte än.

- Kor är flockdjur, så det är inte säkert att de utnyttjar hela ytan som vi har tänkt och hoppas, säger Kristina Lindgren.
Den rekordmilda vintern är enda besvikelsen hittills. Värmen har gjort det lättare att lösa vattenförsörjningen. Men utan riktig tjäle blir marken mera upptrampad och det kan bli svårare att studera miljöeffekterna.
- Nästa vinter ska vi mäta ytavrinningen av fosfor, kväve och jordpartiklar från fållorna och jämföra värdena före, under och efter djurhållningen. Vi vet inte om mildvädret ger en löpande avrinning i stället för en större dusch när tjälen normalt går ur marken. Vi ska också mäta hur mycket av de miljöpåverkande gaserna ammoniak, lustgas och metan som avgår till luften, säger Eva Salomon.

Forskarna har satsat på ett enkelt vindskydd med trästolpar från bondens egen skog och tak av tältduk. Taket är det enda bonden måste köpa. Visserligen fick projektet pengar när forskningsrådet Mistra efterlyste nya djärva idéer. Men räcker verkligen ett tält på vintern?
- Hittills har tältet fungerat. Alla djur får plats samtidigt. De kan gå in och ut när de vill. Öppningarna är tillräckligt stora för att en dominant ko inte ska ställa sig i vägen och hindra kor av lägre rang från att komma in, säger Eva Salomon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!