Utsläppsrätter har inte gynnat miljön
Den som köpte en utsläppsrätt för åren 2005-2007 har inte gynnat miljön. Tvärtom har man gett pengar till företag som släpper ut växthusgaser. Först i år räknar Naturvårdsverket med att systemet ska börja fungera som det varit tänkt.
Foto: Scanpix
I själva verket har handeln med utsläppsrätter hittills inte påverkat utsläppen av koldioxid.
- Den som har köpt en utsläppsrätt under åren 2005 till 2007 har inte bidragit till att minska utsläppen av koldioxid, säger Ulla Jennische, avdelningsdirektör på Naturvårdsverket.
Det är värre ändå, berättar branschexperterna. De privatpersoner som valt att köpa utsläppsrätterna har i verkligheten gett sina pengar direkt till just de industriföretag orsakar koldioxidutsläppen.
De som har köpt utsläppsrätter har i verkligheten sponsrat fabriker som släpper ut växthusgaser?
- Så kan man se det, ja, säger Ulla Jennische på Naturvårdsverket.
År 2005 tjänade Erasteel Klosters fabrik i Söderfors cirka 150 000 kronor på utsläppsrättshandeln till bl a privatpersoner. Fabriken släppte ut 2 300 ton koldioxid under året, men hade fått utsläppsrätter för 3 200 ton. De överflödiga utsläppsrätterna kunde säljas till bl a privatpersoner.
Under 2005 och en bit in på 2006 låg priset på en utsläppsrätt på i snitt 19 euro. Men våren 2006 sjönk priset som en sten. Det berodde på att tilldelningen av utsläppsrätter varit för generös, något som blev uppenbart i april 2006 när EU-länderna började redovisa utsläppen. Industrierna släppte ut betydligt mindre koldioxid än vad de hade fått tillstånd för.
Trots att koldioxidutsläppen ökade i Sverige med 515 000 ton mellan 2005 och 2006 fanns det utsläppsrätter för att släppa ut 2 550 000 ton till. Därför blev efterfrågan på utsläppsrätter låg och priset sjönk.
Under 2007 var priset på en utsläppsrätt ett par cent, i snitt cirka 60 öre.
Den som köpte en utsläppsrätt under 2005, 2006 eller 2007 har alltså inte bidragit till att minska koldioxidutsläppen alls - det har funnits ett överflöd av utsläppsrätter att köpa för industrin, för en spottstyver.
- De har i princip varit gratis, säger Ulla Jennische på Naturvårdsverket.
För två år sedan tilldelade staten Stora Ensos fabrik på Skutskärs bruk i Älvkarleby i Norduppland 40 000 utsläppsrätter, vardera om ett ton koldioxid. Men på grund av ojämn produktion tvingades anläggningen använda ovanligt mycket eldningsolja.
Vid årets slut hade anläggningen släppt ut 75 000 ton koldioxid. Stora Enso tvingades köpa 35 000 utsläppsrätter, men eftersom priset var så lågt blev totalkostnaden bara 20 000 kronor.
Under perioden 2008-2012 har antalet utsläppsrätter minskats avsevärt i hela EU. I år får de svenska industrierna utsläppsrättigheter för knappt 20 miljoner ton koldioxid, jämfört med 22 miljoner ton år 2007. De faktiska utsläppen 2006 var 20 miljoner ton.
Det borde få till följd att efterfrågan ökar och att systemet hamnar i balans.
- De närmaste åren kommer priserna förhoppningsvis att ligga högre. Annars riskeras förtroendet för hela systemet, säger Ulla Jennische på Naturvårdsverket.
Så jobbar vi med nyheter