Upplands enskilda avlopp under luppen

Din privata avloppsanläggning kan vara en miljöbov. Resultat av en tidigare studie på västkusten visade att det inte förekommer den rening man förväntat sig. Nu görs en liknande studie i Uppland av bland annat studenter vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Mätning. Frida Gällstedt mäter djupet på ett av spridarrören.

Mätning. Frida Gällstedt mäter djupet på ett av spridarrören.

Foto: Robert Gabrielsson

Miljö2017-07-29 08:05

Närmare en miljon hushåll i Sverige är inte anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet utan använder sig av privata anläggningar för att rena sitt eget vatten. När dessa är defekta kan de utgöra en fara för både miljö och hälsa.

– När du renar avloppsvatten är du efter två saker. Du vill ha ett smittoskydd som är tillräckligt bra, du vill inte att avloppsvattnet rinner över till grannen. Sen finns miljöaspekten, att till exempel Mälaren, andra sjöar och vattendrag inte växer igen eller dör, säger Johan Hedin, handledare och konsult för den praktiska delen i projektet som genomförs i Uppland.

Defekta privata avloppsanläggningar är en stor orsak till att sjöar övergöds och algblomning förekommer. De vanligaste problemen med avloppsanläggningar är bland annat att de överbelastas på grund av att det är för många i hushållet.

– Ibland beror det också på att en komponent inte fungerar som den ska, eller att anläggningen är felbyggd. Många får tillstånd men bygger den på fel sätt.

Studien kring markbaserad rening på västkusten genomfördes för två år sedan av Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland. 54 anläggningar undersöktes och 39 av dem bedömdes vara i sådant skick att de inte kunde tas med i bedömningsunderlaget. I dessa fann man olika typer av brister. I Uppland hoppas man kunna undersöka runt 400 anläggningar för att få ett statistiskt säkerställt resultat.

Fyra civilingenjörsstudenter i miljö- och vattenteknik vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet arbetar under sommaren med att inspektera privata avloppsanläggningar runt om i Uppland. Projektet syftar till att föreslå åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. Underlaget samlas in för en kommande studie som avslutas av två av studenterna under höstterminen.

– Vi går ut bredare och vill ha ett större underlag än den tidigare studien. Vi tittar på anläggningar som är tre till tio år gamla. Vi undersöker privata avloppsanläggningar i Uppsala, Knivsta och Sigtuna kommun, säger Johan Hedin.

Studien bygger på att fastighetsägarna ställer upp frivilligt. I sin tur får man en gratis besiktning och resultaten rapporteras inte tillbaka till kommunen, men ägaren får en rekommendation kring eventuella brister som behöver åtgärdas.

– Vi undersöker runt 50 stycken i veckan tillsammans med den andra gruppen. Vi har en ambition att nå 400 men som det ser ut nu så landar vi på cirka 300, säger Frida Gällstedt som tillsammans med Sofia Anderzon undersöker familjen Almqvists avloppsanläggning.

Hittills verkar anläggningarna vara av god funktion i Uppsalaområdet, men de törs inte riktigt gissa huruvida man når ett bättre resultat än studien på västkusten.

– Vi önskar att fler som har en privat avloppsanläggning och har fått ett brev av oss låter oss besiktiga deras anläggning. Bristande funktioner är lättare att åtgärda när anläggningen inte är så gammal, säger Sofia Anderzon.

Flera har hört av sig till dem när fastighetsägarna åtgärdat en bristande funktion.

– De har garantin på sin sida eftersom en avloppsanläggning har en garanti på tio år, så bristerna brukar åtgärdas snabbt, säger Sofia Anderzon.

Familjen Almqvists brunn sattes in några år innan de flyttade in i huset och nu passade de på att ta en besiktning så länge enkla åtgärder är möjliga.

– Det är viktigt för oss att den fungerar, vi vill ju inte släppa ut massa skit i området. Förhoppningsvis håller den ett tag, säger Hanna Almqvist.

Merparten av de reningsanläggningar för små avlopp som byggs i Sverige idag anläggs med markbaserad teknik i form av slamavskiljare och efterföljande infiltrationer eller markbäddar.

Vid en inspektion öppnas slamavskiljaren och inspektör tittar så det ser bra ut. Vidare inspekteras eventuell pumpbrunn och fördelningsbrunn. Vattennivåerna kontrolleras. Spridarrören inspekteras med rörkamera där vattennivå och slammängd kontrolleras. Provtagning görs i utgående vatten från slamavskiljare där halt av suspenderade ämnen kontrolleras. Om det är en markbädd med uppsamlingsbrunn kontrolleras där halter av kväve, fosfor och organiska ämnen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!