1841 tog det stopp för den lekande aspen när Islandsfallet och Islandsbron byggdes. Efter det kunde den inte längre gå upp i Fyrisån och leka.
1999 inleddes Aspprojektet i Fyrisån och sedan dess har mycket resurser ägnats åt för att förbättra levnadsmiljön för den hotade landskapsfisken. Sedan 2007 har nya vandringsvägar, så kallade asptrappor, byggts förbi Islandsfallet, Kvarnfallet och vid Ulva kvarn.
Den första asptrappan byggdes förbi Kvarnfallet som ett så kallat omlöp i Rosénparken bredvid Upplandsmuseet. Året efter invigdes den 43 meter långa asptrappan vid Islandsfallet.
I början av april i år invigde Sveriges miljöminister Karolina Skog (MP) den senaste trappan vid Ulva kvarn, ett projekt som kostade 14 miljoner kronor, varav 4 miljoner kom från Naturskyddsföreningen. I bygget ingick förutom den nya fiskvandringsvägen en ny strandpromenad med grillplats och bänkar, samt ett stort handikappvänligt trädäck med belysning.
Och asptrapporna verkar ha gett resultat på förekomsten av asp i centrala Uppsala. I vår beräknas cirka 150 aspar ha lekt i Fyrisån. Dessutom har ett 20-tal andra fiskarter återkolonialiserat sina gamla lekplatser.
– Det är ju helt fantastiskt att det finns så mycket asp att de simmar omkring mitt inne i stan. Som jag ser det är det ett bevis på att allt arbete gett utdelning, säger Daniel Brelin, länsfiskekonsulent i Uppsala.
Visionen för aspprojektet i Fyrisån är att på sikt skapa fria vandringsvägar för aspen från Ekoln ända upp till Vendelsjön. För att nå dit återstår ytterligare fyra dammar: Enstadammen, Ekebydammen, Järstadammen och Vendelsjödammen.
När blir asparna så många att det är okej att fiska dem?
– Det är svårt att säga, men det är ju det som är målet, säger Anders Larsson, grundare av Aspprojektet, och fortsätter:
– Men att det blir tillåtet att fiska asp i Fyrisån tror jag inte kommer att hända under min livsstid. Det här handlar också om aspbeståndet i hela Mälaren, det räcker inte att bara fixa till Fyrisån.