Skippa fleecetröjan och bidra till rena sjöar

Halterna av mikroplaster i Mälaren är inte så höga som befarat. Det visar den undersökning som gjorts i fyra stora sjöar i landet.

Mikroplaster är små partiklar av plast, mellan en tusendels och fem millimeter stora. Här ses partiklarna som små runda korn inuti ett yngel.

Mikroplaster är små partiklar av plast, mellan en tusendels och fem millimeter stora. Här ses partiklarna som små runda korn inuti ett yngel.

Foto: Oona Lindström

Miljö2019-05-03 13:00

Frågan om mikroplaster i haven har varit i fokus under många år men nu vill man även få en helhetsbild över hur det ser ut i sötvatten.

Under sommaren 2017 gjordes en studie av mikroplaster i de stora svenska sjöarna Mälaren, Vänern, Vättern och Hjälmaren. Genom mätningar av vattenprover tagna på olika platser i sjöarna gjordes en uppskattning av förekomsten av mikroplaster i ytvattnet.

Tidigare undersökningar visar relativt höga halter av mikroplaster i sjöar men mätmetoden har varit annorlunda och resultaten är därför inte jämförbara med den nya undersökningen.

– Nu har man använt samma metod som vid mätningar i haven, med stora mängder vatten som dras genom en pump. I Mälaren har man inte hittat så stora mängder med mikroplaster och det är bra, konstaterar Ingrid Hägermark, limnolog vid Mälarens vattenvårdsförbund.

Mätningarna visar att halterna av mikroplaster är högre i stadsnära vatten, som Stockholms innerstad, än ute i Mälaren. De högsta värdena mättes i Årstaviken i Stockholm med 2,2 partiklar mikroplaster per kubikmeter vatten. I Stilla havet har så höga halter som över 100 partiklar per kubikmeter uppmätts.

Det innebär att det finns goda möjligheter att slippa större föroreningar av mikroplaster i Mälaren om man redan nu vidtar åtgärder för att minimera tillförseln.

Naturvårdsverket har gjort en kartläggning där man kommit fram till att mikroplaster i vatten bland annat kommer från vägar och däck, konstgräsplaner, industriell produktion och tvätt av syntetfibrer.

– Just konstgräsplaner är något som ökar och en fråga som många kommuner kan jobba med ur miljösynpunkt, säger Ingrid Hägermark.

På individnivå kan man exempelvis undvika att använda fleecekläder som bidrar till utsläpp av mikroplaster och ersätta det med ull.

– Det kan låta som en liten åtgärd men om många gör det så spelar det roll, säger Ingrid Hägermark.

Om mikroplasterna i vatten utgör något egentligt problem är inte fastställt och det vill man nu utreda.

Det man sett är att små organismer, som exempelvis plankton, tar mikroplasterna som föda och sen följer de med vidare i näringskedjan. Studier visar även att miljögifter kan fästa på plastpartiklar.

– Det måste till mer forskning om hur skadliga mikroplasterna är för ekosystemet. Även om läget inte är allarmerande är det en fråga man helt klart måste arbeta vidare med, säger Ingrid Hägermark.

Studien över mikroplaster i svenska sjöar har letts av Örebro Universitet i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten.

Mikroplaster

Mikroplast är ett samlingsnamn för små, små plastfragment mindre än fem millimeter.

De mikroplaster som hittats i världshaven, men även i sötvattensystem, har olika ursprung.

Mikroplast kan bildas oavsiktligt när plastföremål slits och plastpartiklar frigörs, eller när vi inte återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt utan plasten blir skräp som successivt bryts ned till mindre bitar i naturen.

Det finns också plast som från början tillverkas som små pellets eller korn.

Källa: Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!