Jul tillsammans med nära och kära kan vara ett välkommet avbrott i det kompakta decembermörkret. Men högtiden kan också vara förknippad med den klimatångest som många vittnar om i takt med att miljölarmen duggar allt tätare.
Det utbredda resandet, köttätandet och konsumtionen i juletid är alla klimatbovar, enligt Mikael Karlsson som är miljöforskare vid KTH. Men han vill inte peka ut en enskild helg som det stora problemet ur miljösynpunkt.
– Rent allmänt ökar konsumtionen i juletid, men klimatpåverkan beror på hur man firar. Det är en sak för den som har det knapert och sparar och snålar inför julen och en annan för den som lever som vanligt hela året och sedan reser till Thailand, frossar i skinka och köper en massa plastleksaker till jul, säger han.
En väg till ett mindre konsumtionsbetonat julfirande kan vara att ta ett steg tillbaka och reflektera över vad som verkligen är viktigt, råder Jacob Östberg, professor i reklam och pr vid Stockholms universitet.
– Julen är en viktig högtid. Inte på grund av materiellt överflöd, hysteriska mängder mat och klappar som knappt används, utan för att den fyller en social funktion. Det är därför det har blivit en kommersiell högtid, folk är så måna om att den ska bli bra, säger han.
– Blotta medvetenheten om detta kan vara ett sätt att dra ned på konsumtionstempot och gå tillbaka till det som egentligen spelar roll. Vad är det centrala? Det är ju egentligen de sociala relationerna.
Att branschorganisationen Svensk Handel utnämnde det återvunna plagget till årets julklapp 2018 var ett visionärt drag, anser Jacob Östberg. Han anser att det finns flera sätt att bidra till en mer hållbar julklappshög under granen.
– Det finns ju bra andrahandsmarknader för böcker, spel och tekniska prylar. Det har blivit tabu att köpa något gammalt på julen, men omtanken är viktigare än att det är nytt.
Östberg nämner ett begrepp från USA, ”stocking stuffers” (ungefär strumputfyllnad). Det avser småpresenterna, det menlösa krimskramset, som läggs i julstrumpan och som sedan bara används en gång – till exempel lökskärarglasögon.
– Skippa utfyllnaden och satsa på de större sakerna, råder han.
Den kanske största symbolen för julens överflöd är det dignande julbordet, men bland de många rätterna gömmer sig oftast flera klimatbovar. Inte oväntat är animalier, och i huvudsak nötkött, de största syndarna ur utsläppssynpunkt.
– Nötkött, i synnerhet från kreatur som inte betar, är värst. Men mejeriprodukter kommer ju också från kor. Man kanske tänker ”wow, vi äter vegetariskt”, men glömmer bort den biten, säger Cecilia Sassa Corin, matkonsult på Hushållningssällskapet.
– Man får tänka på doseringen, att inte ha för mycket kött och framför allt inte slänga bort det. Man får välja rätt saker, inte köpa för mycket och undvika sådant som flygtransporteras från utlandet.
Övriga kötträtter går att äta med bättre samvete. Julskinkan har förhållandevis hög klimatpåverkan, men inte på samma nivå som nötkött. Vad gäller fisk finns mer svängrum för den klimatorolige.
– Fisk som står lägre i näringskedjan, som sill, kan fiskas i stora mängder på en gång med trålare. Det kräver mindre gångtid för båtarna och ger således mindre utsläpp av koldioxid. Det är bättre än att äta fisk högre upp i näringskedjan, som fiskas på mer energikrävande sätt, säger Sassa Corin.
Vilken julmat är bättre för klimatet?
– Potatis är väldigt bra. Ett gott bröd likaså. Kål som odlas i friland, äpplen, lök, rotfrukter, baljväxter. Nötter och frön är ganska bra, de kräver lite mer vatten i själva produktionen, men innehåller bra näring, fetter och mineraler och kan ge maten lite ”crunch”.
Sassa Corins stalltips är att vara kreativ med julmaten, såväl genom nymodiga rätter som med nytolkningar av traditionella rätter.
– Ris, till exempel, påverkar klimatet mer än andra gryn. Man kan i stället koka korngryn i mjölk, det blir gott och mustigt. Jag firar själv jul med två veganer och vi hittar på en massa gott, som hummus på svenska bondbönor och picklad rödlök.
Sassa Corin understryker att alla människor inte är matnördar och att enklare tips därför är värdefulla.
– Matvanorna håller på att ändras, många säger att de vill ha mer grönt på bordet. Jag tror det är läge att tänka mer på gratänger, sallader, röror och liknande, men också att vända sig till gamla traditionella rätter som brun-, röd- och grönkål, eller göra pastej på linser och lök.
– Det går att hitta så mycket som kan kryddas lite julinspirerat. (TT)