"Målet måste vara ett totalstopp"
Pär Holmgren meteorolog på SMHI och bland annat författare till boken Meteorolgernas väderbok.
Foto:
Det kommer att krävas stora förändringar och tuffa beslut för att klara av den uppgiften, eftersom det samhälle vi nu lever i inte är långsiktigt hållbart. Vi blir fler och fler människor på jorden, som tillsammans förbrukar allt mer energi och naturresurser. Klimatförändringarna är bara ett av många symptom, tillsammans med exempelvis utfiskning och skogsskövling. Men klimatförändringarna är kanske det som får oss att lägga märke till obalansen mest. Inte minst genom alla nya väderrekord som sätts allt oftare; värmeböljor, översvämningar, perioder med svår torka. Och i det globala perspektivet ser vi även följdverkningarna; smältande glaciärer, skogsbränder, missväxt och svält.
Vi ska inte skylla allting på klimatförändringen, men den försämrar nästan alltid de redan svåra förutsättningarna för miljontals människor i framförallt de fattigare länderna. I takt med att vi i rikare länder blir rikare, blir det allt tuffare för fattiga människor i fattiga länder. Klyftor och orättvisor som är en grogrund för både väpnade konflikter och terrorism tvingar i slutändan alltfler människor bort från sina hem och bli klimatflyktingar. Vart ska de fly? Ska vi vara 100 miljoner människor i Sverige om 100 år?
Det kommer förhoppningsvis att dröja några årtionden till innan konsekvenserna av ett ändrat klimat blir riktigt katastrofala, men den framtiden närmar sig med en skrämmande fart så länge som vi väljer att stanna kvar i det fossila samhället som vi byggde upp på 1900-talet.
Visst, långsamt börjar man diskutera om att minska utsläppen med 20 eller 30 eller möjligen 40 %. Tyvärr räcker inte det. Målet måste vara ett mer eller mindre totalstopp när det gäller användning av fossila bränslen; kol, olja, bensin, diesel, naturgas och flygfotogen. För att lyckas med det krävs tydliga beslut redan nu! Ju längre vi väntar desto större blir problemen i framtiden. Nu när vi i den vuxna generationen börjar förstå och erkänna problemet, har vi ingen som helst rätt att förstöra för kommande generationer. Våra barn ska inte behöva städa upp efter oss! På 1900-talet kunde vi möjligen skylla ifrån oss på okunskap. Det kan vi inte längre.
Om inte vi i Sverige klarar det, så klarar nog inget annat land det heller. Vi har chansen att visa att det går! Och det måste vara dags för det nu; att inte längre bara prata om problemet utan att verkligen göra något åt det hela. Vi har ett extra stort ansvar under vårt ordförandeskap i EU, hösten 2009. Ska vi lyckas med det är det ännu viktigare att vi driver på processen i vårt eget land under det här året.
Vi bestämmer själva vilken framtid vi vill ha, men tiden börjar rinna ut om vi vill ha kvar de bästa alternativen. Det första steget är att vi alla sätter oss in i klimatfrågan och förstår vilken stor utmaning vi står inför. När vi väl gjort det är det förhoppningsvis lättare att även ta beslut, både för samhället och för dig och mig som individer, som leder oss i rätt riktning.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!