Lekplatser dold miljöfara

– Det finns vissa aspekter när det gäller lekplatser som är svåra att få ihop. Främst gäller det kraven på fallskydd och tillgänglighet. Och då är det två varianter att välja på, gummiasfalt eller konstgräs, säger Johan Eriksson, miljöstrateg på stadsbyggnadsförvaltningen.

I dag finns gummiasfalt som underlag på 32 av totalt 120 kommunala lekplatser i Uppsala kommun, bland annat i Stadsträdgården, Caroplinaparken och Källparken.

Johan Eriksson säger att kommunen följer forskningen på området och att det pågår ett arbete för att ta fram en handledning om vilka material som ska användas.

– Det handlar om alla typer av material som används där vi försöker göra ställningstaganden om vilka som är relativt bättre än de andra, även om exempelvis trämaterialet ska vara impregnerat eller inte.

Att till exempel konstgräsplaner är en stor källa till mikroplaster i miljön visade en studie från miljöinstitutet IVL som kom i fjol. Det gäller främst konstgräsplaner för sportändamål. När konstgräs används på lekplatser har man sand i stället för gummigranulat mellan stråna, vilket minskar spridningen av mikroplast. Men enligt Johan Eriksson är problemet mindre med den gummiasfalt som används på lekplatserna än med det traditionella konstgräset.

– Det man brukar kalla gummiasfalt är ett bundet material där gummigranulaten är ihoplimmade. Och då sprids de inte i miljön.

Nackdelen med gummiasfalt är i stället hållbarheten, enligt Johan Eriksson.

– Vår driftspersonal har märkt att den nöts på ett olyckligt sätt. Och det gör att det blir kostsamt att underhålla.

Men om det nöts ner så innebär det väl att plasten sprids i miljön?

– Lokalt kan det röra på sig. Men det nöts inte ner i sina minsta beståndsdelar utan håller sig i närmiljön.

En allmän sanning i ett miljöperspektiv är ju att allt sprids, hur vet du att det inte hamnar i vattendragen?

– Kunskapsläget är litet eller obefintligt. Men det kan man säga att så fort människan anlägger något så kommer man att ha ett visst läckage. Vad som ur ett livscykelperspektiv är bättre än det andra är jättesvårt att säga.

I studien från Lunds universitet, som gjordes av Jens Andersen Hörman som ett examensarbete, kom man fram till att plastgranulat hittades både i närmiljön och i vattendragen intill ytor där man använt gummiasfalt.

– Det jag kunde visa var att det sprids mikroplaster från den här typen av ytor, säger han.

Jens Andersen Hörman berättar att han räknade antalet granulat. På en asfaltyta i närheten av gummiasfalten hittade han 4 500 granulat per kvadratmeter. På en grusyta som inte gick att sopa var det drygt 36 000 granulat per kvadratmeter.

– Jag tog också prover i recipienten dit dagvattnet fördes. Och där gick det också att hitta granulat, säger Jens Andersen Hörman.