Långt till miljömålen för Uppsala
Uppsalas mål är att bli landets bästa kommun i arbetet mot klimathotet. Men dit är det en bit kvar.
Foto: Hans E Ericson
Uppsala kommun har knappast rykte om sig att ligga vid fronten i arbetet med klimatfrågan. Uppsala är visserligen med i exempelvis nätverket Klimatkommunerna, men håller enligt samordnaren Camilla Alfredsson en låg profil.
- Uppsala har inte deltagit särskilt mycket i våra aktiviteter, säger hon.
Men något håller på att hända. För drygt ett år sedan var Magnus Andersson, klimat- och trafikkonsult i Uppsala och själv moderat, så missnöjd med den borgerliga kommunledningens inställning i klimatfrågan att han ordnade en manifestation.
I dag är han inte fullt så kritisk.
- Ambitionerna är inte lika låga som tidigare, även om man har en bit kvar till elitserien bland landets kommuner, anser Magnus Andersson.
1990 var utsläppen av koldioxid i Uppsala 4,5 ton per invånare, numera är siffran uppe i 5,1 ton. I slutet av förra året klubbade kommunen en handlingsplan för klimatarbetet. För att kommunen ska uppnå sitt mål måste utsläppen per invånare minska med 38 procent till år 2020.
I handlingsplanen står att utsläppen från trafiken ska dras ned. Men med tillägget att det inte får gå ut över människors livskvalitet, "inte minst vad avser servicetillgänglighet".
Just nu finns planer på ett gigantiskt köpcentrum vid Fullerö nära Storvreta och kritiker befarar ökade bilutsläpp.
- Jag tycker att Fullerö ska byggas, det behövs för att Uppsala ska dra till sig fler som handlar här. Det finns bra kollektivtrafik till Storvreta, säger Leif Sanner (fp), ansvarigt kommunalråd för Uppsalas klimatarbete.
UNT: Men ingen som storhandlar åker väl kollektivt?
- Det är just det vi ska försöka få folk att göra. Ett sätt är att varorna körs hem av företagen.
En annan het fråga är planerna på civilflyg vid Ärna strax norr om Uppsala. Även där finns farhågor om ökad klimatpåverkan.
- Vi har inte allt underlag för slutgiltigt beslut men prövar frågan i positiv anda, säger Leif Sanner.
I kommunens handlingsplan ingår att öka antalet kollektivresenärer. Samtidigt har vissa biljettaxor för stadsbussarna höjts och antalet resenärer minskade i fjol med 3,5 procent.
- Det avgörande för om folk reser kollektivt är inte taxorna utan tillgängligheten, svarar Leif Sanner. Genom nya stomlinjer, som har hög turtäthet och går längs de mest trafikerade stråken ska bussresandet öka.
Här är en del av vad Uppsalaalliansen vill göra i klimatfrågan:
* Bygga ett nät för spårtaxi med förarlösa eldrivna vagnar som färdas ovanför gatutrafiken.
* Öka produktionen av biogas, som kan användas till exempel för att minska andelen stadsbussar som går på diesel.
* Förse Uppsalas kransorter med närvärme, det vill säga fjärrvärme fast i mindre skala, vilket ska minska användningen av el och olja.
Miljöpartiets kommunalråd Niclas Malmberg (mp) vill stoppa planerna i Fullerö och Ärna, öka produktionen av biogas och få Uppsalahem att bygga passivhus som drar minimalt med energi.
Trots allt tycker Niclas Malmberg att de borgerliga partierna i Uppsala spottat upp sig i klimatfrågan.
- Förut var de på noll, nu når de en tvåa på en tiogradig skala.
Även inom alliansen finns farhågor om att klimatmålen inte ska uppnås.
- Kommunen har under åren ställt upp en rad mål som sedan aldrig verkställts. Jag hoppas att det här inte blir ytterligare ett sådant, säger Liv Hahne (m) som sitter i kommunfullmäktige.
- För att uppnå klimatmålen, bland annat stomlinjer för bussarna, behövs pengar men några särskilda medel har hittills inte avsatts.
FAKTA
Så här gör Sverige
Göteborg. Har ringt upp 130 000 hushåll för att få arbetspendlare att ställa bilen. De har informerats om var närmaste busshållplats ligger och erbjudits en cykelkarta. Preliminära siffror visar ett positivt resultat. "Vanebilister har en tendens att överskatta tidsåtgången inom kollektivtrafiken".
Kalmar. Har skaffat "klimatpiloter", privatpersoner som ställs inför en rad utmaningar att sänka utsläppen från matinköp, elanvändning, semesterresor osv. Resultaten, hur de går till väga samt tips för allmänheten redovisas på nätet.
Kristianstad. Företag och organisationer som skaffar biogasbilar får bidrag av kommunen. Reningsverket producerar biogas och kommunen har två tankställen. Biogasbilarna parkerar gratis på kommunens p-platser.
Lerum. 36 förskolor och skolor har kvalificerat sig för Grön flagg, ett miljöarbete som organiserat av stiftelsen Håll Sverige Rent. Barnen/eleverna bildar miljöråd med personalen och arbetar med teman som energi, livsstil, vatten etc.
Lund. Vanebilister lockas att ställa bilen. De får ett kollektivtrafikkort om de tar bussen, tar de cykeln får de hjälm, reflexväst och cykeldator. 26 mil cykelvägar har byggts, i dag går eller cyklar 50 procent av trafikanterna.
Rättvik. Kommunen ska köpa två vindkraftverk och de invånare som vill kan bli delägare. Om energin från de två vindkraftverken producerades av kol eller olja skulle 9 200 ton koldioxid årligen släppas ut.
Stockholm. Ungdomar har skickats ut på bensinmackar för att visa bilister rätt däcktryck. Sedan 2004 har antalet bilister med rätt tryck ökat med 45 000 stycken. På ett år kan en bilist spara in 100 kilo koldioxidutsläpp.
Umeå. Hjälper bland annat större industrier att minska deras energiförbrukning och visar hur mycket de skulle tjäna på det. Företagen får information om förnyelsebara energikällor. Alla verksamheter med tillståndsplikt enligt miljöbalken berörs.
Växjö. Koldioxidutsläppen har minskat med 30 procent per invånare sedan 1993, (I Uppsala har det varit en ökning med 13 procent sedan 1990). Största enskilda förklaringen är en massiv satsning på fjärrvärme i Växjö och nära 90 procent av uppvärmningen sker med förnyelsebara bränslen.
Östersund. Biogas som läcker ut från en soptipp omvandlas med hjälp av en motor till el och värme för fastigheter. Biogasmotorn täcker årsbehovet av el för drygt 500 hushåll och årsbehovet av värme för cirka 300 hushåll.
Så här gör världen
Flera av vätsvärldens städer har omfattande handlingsplaner för att minska koldioxidutsläppen. Åtgärderna varierar. Här är ett axplock av vad som pågår.
Apeldoorn, Holland:
Minska transporterna. Stadens busspark har bytts ut till en som har 50 procent längre energiförbrukning. Luftkvaliteten har förbättrats avsevärt. Även bevakade, gratis cykelparkeringar under tak i centrum. Cykelvägarna är separerade från annan trafik.
Barcelona, Spanien:
Satsar på solenergi. All ny- och tillbyggnad ska till 60 procent försörjas (gäller värme och varmvatten) av solenergi. Numera omfattar förordningen även stadens renoverade byggnader. Andelen solpaneler har ökat med 1780 procent.
Berlin, Tyskland:
Sparande ger klirr i kassan. Energibesparingen på 25 procent har redan uppnått inom offentliga byggnader. Har speciellt upphandlingssystem som bygger på att entreprenören får ökad vinst för energieffektivisering. Förändrad lagstiftning och ett fast pris på solenergi gör att investerare vågar satsa på solen som energikälla.
Graz, Österrike
Matolja blir energi. Först i Europa med att införa 30-zoner i hela staden utom på de större vägarna. Miljöfordon inom kollektivtrafiken och taxi. Cykelservicestationer och bilfritt centrum. Matolja samlas in från restauranger och hushåll och omvandlas till biodiesel . Det löser även ett hanteringsproblem då frityrolja smutsar ner reningsverk. Graz bussflotta är den enda i världen som körs på 100 procentig biodiesel.
London, Storbritannien:
Miljöcoacher tillhands. Ett av målen är att göra staden till världens främsta stad när det gäller hållbar energi. Fyra områden är utsedda till att bli energieffektiva och ska fungera som förebild för nybyggnad. Där finns en green liftstyle officer anställd som hjälper de boende med frågor om avfall, mat och transporter.
Munchen, Tyskland:
Fy för bilägande. Satsning på solceller, jordvärme och staden har två biogaskraftvärmeverk, det ena drivs på metan från avloppsvatten och det andra med hjälp av rötning av matrester. Bilfria bostadsområden med bilpool, väl utbyggda cykelvägnät och speciella cykelförråd.
Portland, USA:
Promenera mera. Plantering av 750 000 träd för att säkra dricksvattenförsörjningen och absorbera koldioxid från atmosfären. Uppmuntrar invånarna att gå genom The ten toe express, guidade promenadturer genom staden.
Rotterdam, Holland.
Bilister får inte köra om cyklister. Två typer av cykelvägar dels helt separerade dels kombinationsvägar som främst förekommer i bostadsområden där hastigheten är 30 km/timme. Vägen liknar en cykelbana, dvs den är smalare än en vanlig väg och rödmålad. Bilister ska anpassa sin fart och får inte köra om cyklisten.
San Francisco, USA. Enklare sopsorteringssystem. Allt avfall sorteras i tre olika soptunnor: Blå tunna för återanvändbart material, som flaskor, burkar och papper. Grön för komposterbart och svart för material som inte går att återanvända.De gröna och blå tunnorna hämtas gratis av staden medan den svart hämtas mot en avgift. Beräknas minska mängden deponigas med 12 procent.
Vancouver, Kanada: Gräddfil för samåkning. Förenklar pendling genom att ha cykelgarage på strategiska platser i staden, p-p-platser gjort om till cykelparkeringar och dusch- och omklädningsrum införs på kommunala arbetsplatser. De har även inrättat "gräddfiler" för fordon med fler än en passagerare. Vill underlätta för fler lokalt producerad mat.
Källa: Städers klimatarbete, internationella exempel, rapport från miljöförvaltningen Stockholms stad.
Så jobbar vi med nyheter