– Jag flyger aldrig! Mina barn kommer inte att flyga så länge jag bestämmer över dem, säger Bettina Winblad.
Hon är mamma till ettåriga Maja som delar barnvagn med ett stort plakat med orden: ”Ta tåget, ej flyget”. Hennes äldre dotter är fem år och hon pratar med de andra barnen på sin förskola om att människor inte får resa med flygplan.
– Jag har mycket klimatångest och det beror på de extrema väder som har varit – värmeböljor och översvämningar – och att folk faktiskt har dött. Min oro är att barnen inte ska få någon framtid. Men nu känner jag att det inte är hopplöst längre, tack vare Greta, säger Bettina Winblad, som inte flugit på många år och är vegetarian.
Om någon missat vem klimataktivisten Greta Thunberg är drar vi tiden tillbaka till 20 augusti 2018. Då steg en 15-åring tjej in i offentligheten när hon skolstrejkade utanför riksdagshuset i Stockholm. Hon satt där med sin skylt där det stod skrivet: ”Skolstrejk för klimatet”.
Bredvid sig hade hon ett annat plakat med den lite längre mer förklarande texten:
”Vi barn gör ju oftast inte,
som ni säger åt oss att göra.
Vi gör som ni gör.
Och eftersom ni vuxna,
skiter i min framtid,
så gör jag det med.”
Greta Thunberg meddelade att hon tänkte skolstrejka för klimatet fram till valdagen. Men så blev det inte, engagemanget kom att bli mycket större. Sedan dess har hon varit med i stort sett alla viktiga media i Sverige och i västvärlden: Financial Times, New York Times, BBC, The Guardian, de tyska kanalerna ARD och ZDF. Hon har talat på FN:s stora klimatmöte i polska Katowice, på klimatmötet i Davos och på Arnold Schwarzeneggers klimatmöte i Wien – inbjuden av skådespelaren själv. Hennes skolstrejk har spridit sig som en löpeld till flera städer i Europa och Australien och hon har fått beröm av Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, för att hon säger till makthavare att snabbt göra något åt klimatförändringarna. Men hon har också fått mycket hat. Fast i dag lämnar vi trollen ohörda.
På Forumtorget i Uppsala protesterar Maja Winblad, babyn som är med på sitt livs första klimatmanifestation. Det blåser snålkallt och plakatet dras ner av vinden. Övriga i gruppen vid den stora utesoffan på Forumtorget verkar obrydda av dagens väder. De har ett större perspektiv och tjocka mössor.
Manifestationen i Uppsala har just börjat. Här står gruppen varje fredag från klockan tre till fem.
– Något måste man göra. Vi har vetat om klimatförändringarna länge. Men det som skett nu är en nystart i miljörörelsen. Numera handlar det inte längre om att forskare har olika resultat, utan forskarsamhället är överens. Greta Thunberg var gnistan som satte igång det hela, säger Simon Rosén.
Han är 28 år, studerar på distans och ingår i den lilla men sammanhållna gruppen som står på Forumtorget. De småpratar och hänger upp plakaten.
– Fler och fler anser att politikerna måste ta sitt ansvar. Vi pushar på för att det ska bli stora ändringar. Vi vill att radikala saker ska hända, säger han.
Simon Rosén anser att politikernas agerande är viktigare än vad den enskilda individens livsstil kan betyda för att stoppa klimatförändringarna. Men också han har förändrats.
– Ja, det är nog ett slags bonus. Jag har blivit vegan och har ingen bil, och försöker så gott jag kan. Men jag bidrar till jättestora utsläpp ändå. Är man en del av vårt nuvarande samhälle är det omöjligt att leva hållbart, säger han.
Och vad innebär det då att vara en del av det svenska samhället? Jo, genomsnittspersonen I Sverige orsakar ett utsläpp på tio ton koldioxid per år till följd av konsumtion och tjänster, enligt Naturvårdsverkets beräkning. Det kan jämföras med de globala utsläppen som hamnar på 6,6 ton per person.
I en rapport från FN:s klimatpanel IPCC visas utsläppsscenarier för att begränsa temperaturhöjningarna till under 1,5 grader. De innebär att de globala utsläppen per person behöver minskas till tre till fyra ton per person år 2030 och till ett ton per person år 2050.
Vad är ett ton koldioxid?
Jo, enligt företaget Zeromission som jobbar med sådana beräkningar motsvaras det av:
* Att använda hårtorken 20 000 timmar om du har grön el. Har du ”fulel” kan du torka håret i 2 000 timmar innan du är uppe i ett ton koldioxid.
* Att dammsuga i 3 000 timmar.
Vad motsvarar ett ton koldioxid i ätande?
* Jo, 38 kilo biff...
* ... eller 143 kg fläsk, ost och smör.
* ... quorn 250 kilo.
* ... 333 kg fisk/kyckling.
* ... ris, pasta, kolhydrater 1 250 kg.
* ... eller ärtor, baljväxter, 1 430 kg.
Och vill du dra ner på resandet för att minska dina utsläpp ett ton koldioxid skulle det motsvara:
* 400 mil med bil, tänk Umeå – Istanbul.
* 450 mil med flyg, Stockholm – Monaco.
* 700 mil med en elbil.
* 2 900 mil med bussen, mer än ett halvt varv runt jorden.
* 7 000 mil med tåget.
I Almunge bor Sandra Kjelsson. Redan i början av 2018 känner hon frustration över hur människor behandlar varandra och naturen. Hon är mån om sitt eget sätt att leva men försöker inte påverka andra. Hon känner sig stressad och rastlös över att hon inte vet vad hon ska göra åt situationen, hon blir utbränd och hamnar i en depression. I september ser hon 15-åriga Greta Thunberg och hennes skolstrejk på sociala medier.
– Jag blev inspirerad av Greta och kände igen mig i hennes frustration över vad som händer med vår värld. Hon gjorde att jag vågade ta klivet att börja engagera mig. På nätet hittade jag organisationen ”Jordens vänner”. De hade ett helhetsperspektiv på människan, samhället och naturen, säger Sandra Kjelsson.
Hon går på ett medlemsmöte och frågar om de vill starta en klimatstrejk i Uppsala. Absolut, får hon till svar. I slutet av september sitter klimataktivisterna Gudrun Utas, Göran Brolund och Sandra Kjelsson på Forumtorget.
– Vi var tre personer och en skylt. Det var en början, säger hon.
De kallar manifestationen, ”Klimatstrejk Uppsala”, för att välkomna människor i alla olika åldrar, inte enbart skolungdomar.
– De fyra, fem första veckorna blev vi dubbelt så många, gång från gång, säger Sandra Kjelsson.
Dessutom sluter allt fler organisationer upp, som Klimatstudenterna på SLU, Fältbiologerna, Klimataktion, Naturskyddsföreningen och Cykelfrämjandet med flera.
Planen är att de ska stå på torget varje fredag tills målet för Parisavtalet är uppnått och 1,5-gradersmålet är säkrat. De vill påverka, inte minst makthavare.
– Vi närvarade vid kommunfullmäktige i november och uppmanade politikerna att omedelbart högprioritera klimatfrågan. Främst att Uppsala ska bli fossilfritt, använda förnybar energi, minska ner på flygresorna inom kommunen samt klimatanpassa mat och konsumtion. Vi har en återkommande dialog med politikerna och vill vara en rörelse som kommer med förslag på lösningar, säger Sandra Kjelsson som både blivit vegan och slutat flyga under det senaste året.
Uppsalagruppens största satsning skedde inför klimatmötet i Katowice. Genom nätverket #Fridaysforfuture manade Greta klimatstrejkarna att lägga på extra krut.
– Den 30 november var vi 300 personer som stod på torget. En vanlig fredag är vi runt 20-30 personer, säger Sandra Kjelsson.
När klockan är 16 liknar manifestationen på torget ett mingelparty utan mat och dryck. En kille tar upp en gitarr ur sitt fodral. Deltagarna delar ut flyers och pratar engagerat med förbipasserande. En man i skoteroverall börjar spela på sin fiol. Näst yngst, efter baby Maja, är Vera Röös som är 14 år.
– Som så många i min ålder blev jag inspirerad av Greta. Hon är ju mycket större globalt än i Sverige. I Belgien till exempel har tiotusentals skolelever klimatstrejkat, säger Vera Röös, som började bli medveten om de globala hoten redan som nio-, tioåring, när hon såg på internet.
Hon är uppvuxen i en familj som varken flyger eller äter kött, som har solceller och mycket secondhand men ingen bil och som sopsorterar noga. Men Vera Röös blev rädd när hon förstod vad temperaturökningarna leder till.
– Speciellt vi i västvärlden som är så rika och har så mycket resurser måste minska våra utsläpp för att anpassa oss till dem som lever i världens fattigaste länder. Det är de som drabbas värst av klimatförändringarna och det är verkligen orättvist, säger hon.
De tio procent av världens befolkning som är rikast orsakar omkring 45–50 procent av utsläppen av växthusgaser medan de 50 procent av världens befolkning som är fattigast står för omkring 10–13 procent av utsläppen.
Nora Sverredal, 18-årig student såg på facebook om Uppsalas klimatstrejk och tyckte om konceptet för att ta ställning mot maktlösheten.
– Om vi äter mindre kött, eller åker mindre bil spelar ingen roll om vi inte påverkar politikerna. Men inte bara den politiska makten måste agera, större företag har informell makt och måste börja bry sig om klimatförändringarna och investera hållbart, säger hon.
Nora Sverredal är med i gruppen Klimatstudenterna-Uppsala universitet.
– Det är skönt att Greta Thunberg finns men vi kan inte nöja oss med att se på henne som förebild och inspiratör utan vi måste ta itu med frågorna som hon är engagerad i.