2030 stoppas all försäljning av nya bensin- och dieselbilar, enligt ett mål som regeringen satt upp. Till samma år ska dessutom utsläppen av växthusgaser från inrikestransporter ha minskat med 70 procent.
El brukar framhållas som ett alternativ till fossil diesel och bensin. Men det finns en övertro på elbilen anser Martin Tunér, professor vid institutionen Förbränningsmotorer vid Lunds tekniska högskola.
– Det finns inte tillräckligt med råvaror för batterierna. Dessutom kommer det att ta väldigt lång tid att bygga upp ett rikstäckande nätverk av laddstolpar.
Martin Tunér tror inte det finns något bränsle som på egen hand kan ersätta de fossila utan menar att det kommer behövas flera olika drivmedel i kombination med varandra.
Det kan bland annat handla om el eller om biobränslen, alltså sådana som tillverkas av biologiska produkter, exempelvis raps.
Martin Tunér har lett ett forskningsprojekt där man försökt hitta de bästa alternativa bränslena. Målet var att beräkna kostnaden för att få ner koldioxidutsläppen från en bensinbil med ett ton om något annat bränsle används istället. Eller med andra ord vilket drivmedel som är kostnadseffektivast i klimatarbetet.
Att det är billigare att köra en mil på el än på bensin är självklart när det gäller själva bränslet. Men vad händer om man i beräkningen tar med sådant som kostnaden för att tillverka elbilens batterier? Och om biodiesel används, vad är priset för att framställa den ur tallskog?
Om man även kalkylerar med hur mycket koldioxid som går att få bort med de olika bränsletyperna går det att skapa en bild av var pengarna ger högst utdelning.
Det kan till exempel vara så att el som produceras i ett koleldat kraftverk är billig men i det stora hela inte reducerar växthusgaserna särskilt mycket.
Vilket bränsle är då mest kostnadseffektivt? Enligt forskarna är svaret biodiesel som framställts av tallolja, så kallad HVO, en slags metanol. Att minska koldioxidutsläppen ett ton kostar 1 200 kronor om en dieselbil körs på HVO från tallolja.
En genomsnittlig fossildriven dieselbil släpper ut cirka 2,5 ton koldioxid per år, en bensinbil ytterligare något ton.
Enligt Martin Tunér drivs många bilar i Kina redan på metanol.
– Det går att anpassa de dieselmotorer som finns i dagens bilar så att de kan köras på metanol, men det skulle ta tid att göra det i större skala, säger han.
Forskarna gjorde även en kalkyl för en elbil som laddas med svensk elmix, som framställs med mycket små inslag av kolkraft. I det exemplet kostar det 4 300 kronor per ton reducerat koldioxid, vilket är betydligt mer än för alla typer av biodrivmedel.
Att elbilen inte får en bättre ranking i kalkylen beror främst på att det kostar mycket att tillverka själva fordonet. Dessutom bildas mycket koldioxid under produktionen av batterierna.
Man kan säga att elbilen står på klimatminus från start. I och med att utsläppen är låga om den körs på kolfri el bör därför den användas så många år som möjligt för att bli mer "lönsam" ur klimatsynpunkt.
EU-kommissionen har beslutat att utsläppen av koldioxid från nytillverkade bilar ska minska med 15 procent år 2025 jämfört med 2021 års nivå.
Martin Tunér är kritisk till hur EU mäter koldioxidmängderna.
– EU tittar bara på hur mycket som kommer ut ur bilarnas avgasrör och tar inte hänsyn till koldioxidutsläppen när fordonet och bränslet produceras, säger han.