Ändra livsstil och rädda jorden
Vi behöver minska våra privata koldioxidutsläpp kraftigt. Så här ska det gå till.
Om temperaturökningen ska stanna vid två grader måste våra koldioxidutsläpp minska till 1,15 ton per person och år fram till år 2050, enligt en rapport från Kungliga Tekniska högskolan och Naturvårdsverket.
Vi måste alltså minska våra utsläpp med cirka 85 procent! Blir det ett liv i försakelse och armod? Inte alls, hävdar Karolina Isaksson, forskare i samhällsplanering och miljö på KTH. Men det kräver en rejäl omställning.
- Om vi ska kunna hejda uppvärmningen av vårt jordklot måste vi leva en annan sorts liv. Men det behöver inte vara så extremt fjärran från hur vi lever nu. Det handlar om att göra mer medvetna val. Vi måste konsumera mindre och smartare, säger hon.
Vi måste också minska bilåkandet, flygresandet och energiförbrukningen.
Var och en behöver fundera ut vad som betyder mycket i livet och sätta sig ned och prioritera. Om man till exempel vill göra många eller långa flygresor kan man inte dessutom köra mycket bil.
- Självklart finns det ett motstånd, inarbetade vanor, bekvämlighet. Det är ingen enkel förändring och den kan inte åstadkommas enbart på individuell nivå, säger Karolina Isaksson.
Hur mycket vi än anstränger oss är det svårt att minska våra privata koldioxidutsläpp med mer än 30 procent, som det ser ut idag. För att nå längre måste vi kunna göra miljövänligare val. Tågtrafiken måste till exempel byggas ut. KTH-rapporten utgår även från att energiproduktionen ställs om till mer förnyelsebart, att fler tankar bilen med biogas eller annat förnyelsebart bränsle och att teknikutvecklingen gör flygtrafiken dubbelt så effektiv.
Karolina Isaksson framhåller även vikten av politiska beslut, till exempel en klimatskatt som är lägre på miljövänliga varor och vice versa.
- Annars skulle vi inte få ihop kalkylen, säger hon.
Flyget betalar i dag vare sig koldioxidskatt eller moms.
- Det måste bli dyrare att flyga. Fortsätter flygtrafiken att öka i samma takt som nu kommer den att fördubblas på 15 år, säger Jonas Åkerman, transportforskare på avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.
Kopplingen mellan konsumtion och miljöpåverkan är stark. Nästan vad vi än köper har kol, olja eller naturgas varit inblandat någonstans på vägen. Och varje år handlar vi svenskar mer än året innan. Ett första steg är att inte öka vår konsumtion.
Jonas Åkerman tycker att vi ska fråga oss: Behöver jag verkligen en så stor bil? Måste jag köpa ny tv nu, eller kan jag vänta några år?
- I stället för att byta ut hela köksinredningen kan man kanske fräscha upp den gamla, säger han och pratar halvt på skämt om "Timell-avfall".
Han lovordar Blocket, Tradera och andra begagnatmarknader på nätet, där varor smidigt hittar nya ägare.
- Återbruk är en viktig faktor. Det har positiva privatekonomiska effekter också.
Tveklöst måste vi anta utmaningen att ställa om våra liv och bli mer "klimatsmarta". Det kräver både kunskap och engagemang. Och förändringarna måste ske snabbt. Inom tio år måste koldioxidutsläppen börja minska. Den materiella levnadsstandarden kan inte samtidigt fortsätta att öka, men kanske höjs vår livskvalitet i stället. Journalisten Johan Tell skriver i sin bok 100 sätt att rädda världen: Att tillbringa mindre tid i bilen, äta nyttigare och att handla färre saker men med högre kvalitet, är det inte just det vi alla innerst inne vill?
VÄLJ EN NU KLIMATPROFIL
Tre hållbara livsstilar
1) Är det viktigt att bo stort, köra bil och ha en hög materiell konsumtion?
Okej, men då kan du inte göra flygresor lika ofta som nu. Lite måste du dra ner på bilkörningen också, runt 15 procent. Många tjänsteresor får bytas ut mot virtuella möten med hjälp av informationsteknologi.
2) Kan du inte avvara semesterresor till fjärran länder?
Det behöver du inte heller. Du kan flyga ända till Thailand, men max vartannat år. Och då får du bo något mindre än i dag, äta mer vegetarisk mat och minska bilkörningen med minst 30 procent.
3) Föredrar du ett mindre materialistiskt liv i ett lugnare tempo?
Då åker du tåg i stället för flyg. Du skippar egen bil och hyr vid behov eller går med i en bilpol. Du köper betydligt färre varor och mer begagnat. Men du spenderar kanske mer pengar på teater, massage och andra tjänster och upplevelser än nu. Utgifterna lär minska, så du kan gå ner i arbetstid. Det ger mer tid över för vänner, familj, motion och intressen, sådant som folk brukar uppge gör dem lyckliga.
Fotnot: För att dessa tre scenarier ska bli hållbara förutsätts bland annat att energiproduktion och bränsle blir mer förnyelsebara och att flygtrafiken blir effektivare.
KTH-rapporten heter Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för svenska energi- och transportsystemet till 2050.
Tre hållbara livsstilar
1) Är det viktigt att bo stort, köra bil och ha en hög materiell konsumtion?
Okej, men då kan du inte göra flygresor lika ofta som nu. Lite måste du dra ner på bilkörningen också, runt 15 procent. Många tjänsteresor får bytas ut mot virtuella möten med hjälp av informationsteknologi.
2) Kan du inte avvara semesterresor till fjärran länder?
Det behöver du inte heller. Du kan flyga ända till Thailand, men max vartannat år. Och då får du bo något mindre än i dag, äta mer vegetarisk mat och minska bilkörningen med minst 30 procent.
3) Föredrar du ett mindre materialistiskt liv i ett lugnare tempo?
Då åker du tåg i stället för flyg. Du skippar egen bil och hyr vid behov eller går med i en bilpol. Du köper betydligt färre varor och mer begagnat. Men du spenderar kanske mer pengar på teater, massage och andra tjänster och upplevelser än nu. Utgifterna lär minska, så du kan gå ner i arbetstid. Det ger mer tid över för vänner, familj, motion och intressen, sådant som folk brukar uppge gör dem lyckliga.
Fotnot: För att dessa tre scenarier ska bli hållbara förutsätts bland annat att energiproduktion och bränsle blir mer förnyelsebara och att flygtrafiken blir effektivare.
KTH-rapporten heter Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för svenska energi- och transportsystemet till 2050.
Så jobbar vi med nyheter