Under fredagen var 124 värnpliktiga klara med sin grundutbildning vid Luftstridsskolan. I samlade grupper fick de marschera ut genom grinden på Uppsala garnison och tillsammans ställa sig på rad för sista gången.
Tre av dem var Thea Flemsæter, Nellie Tillberg och Sally Frambäck. Alla tycker att det är skönt att vara klara, men kommer sakna tiden tillsammans.
– Det känns fantastiskt och samtidigt hemskt. Det har varit så lång tid och det känns som att det aldrig tagit slut, och nu helt plötsligt är det över. Jag har fått så många nya vänner och upplevt många olika saker, säger Sally Frambäck.
Under hela deras tid i lumpen har det samtidigt pågått en pandemi. De har därför haft mindre möjlighet att åka hem på helgerna för att träffa sina familjer, de har behövt sitta i karantän och de har inte fått umgås med anställda.
– Vi har varit ganska inlåsta, men det har fungerat jättebra och de har löst det på bästa sätt. Nu på senaste tiden så har vi faktiskt fått vara ute några timmar i alla fall, säger Nellie Tillberg.
Tillsammans har de fått prova på allt möjligt och ingen känner sig riktigt klara än. Därför kommer Thea Flemsæter och Sally Frambäck att börja arbeta som luftbevakande soldater, medan Nellie Tillberg kommer att arbeta som skolinformatör i Uppsala.
– Vi har mått dåligt på så många olika sätt när vi har legat ute i skogen. Många saker hade jag inte klarat själv men tack vare att vi har hjälpt och stöttat varandra så har det gått ändå, säger Sally Frambäck.
En annan som också blivit klar under fredagen är Victor Bergman från Västerås.
– Det är lite vemodigt först, det har inte slagit mig än att vi är klar. Det ska bli skönt att kunna lägga mig i min egna säng, men redan imorgon när jag vaknar upp kommer jag sakna det. Man bygger en gemenskap som är omöjlig att få någon annanstans. Man lär sig var ens yttersta gräns går och den är längre fram än vad man tror, säger han.
Majoren och kompanichefen Jesper Bergman tycker också att det känns tråkigt att släppa iväg grupperna.
– Jag står alltid här sista dagen och tycker att de här är de bästa någonsin och tycker att det är supertråkigt att de lämnar. Det är vemodigt att behöva släppa dem för nu är de verkligen jätteduktiga. Men sen om tre månader så kommer det in nya värnpliktiga. Då fokuserar man på dem och försöker göra ett bra jobb, säger han.