Karin Sehlin arbetade tidigare som kurator på LYSA-skolan där många ensamkommande gick. Även om skolan är nedlagd så har hon fortfarande kontakt med många elever, och under tisdagen har hennes telefon gått varm.
– Det är många som är extremt lättade över det här beskedet. Flera har ringt till mig och frågat om det verkligen är sant, om det verkligen stämmer. Så jag har fått lämna många positiva besked under dagen, säger Karin Sehlin.
Hon tycker dock att det finns luckor i lagstiftningen:
– Hur ska man kunna klara av skolan om man varken har boende eller pengar? Det är många som varken har rätt till bidrag eller boende och som därför faller mellan stolarna.
Karin Sehlin vill ändå betona att hon ser de positiva aspekterna av beslutet:
– Det blir lättare för dem att planera framåt. Det innebär ju också att de kan få arbetstillstånd och på sikt börja jobba.
Sex månader efter att utbildningen har avslutats måste personen i fråga ha en tillsvidareanställning för att fortsatt få stanna i landet. Med anledning av detta är det många av de ensamkommande som planerar att bli elektriker, rörmokare eller bilmekaniker.
– De vet att det inte är någon idé att söka naturvetenskapliga utbildningar, det kan vara rätt svårt att få jobb då, så de söker i första hand yrkesutbildningar.
Gymnasielagen trädde i kraft den 1 juli i år och innebär att ensamkommande som nekats asyl kan få en ny chans till uppehållstillstånd genom studier. Ungefär 9 000 personer omfattas av den nya lagen.