– Jag skulle hävda att immunterapin är det bästa som någonsin hänt för behandlingen av vissa typer av cancer.
Det säger Gustav Ullenhag, docent och överläkare vid onkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset, som forskat på immunterapi i 20 år.
För den allvarliga hudcancerformen malignt melanom, fanns det före immunterapin inte ett enda läkemedel som kunde förlänga livet.
– Nu har jag patienter, som fem år efter avslutad behandling med antikroppar mot spritt malignt melanom, inte har någon påvisbar cancer kvar och sannolikt är botade.
Gustav Ullenhag menar att immunterapi blivit den fjärde hörnstenen i cancervården vid sidan av kirurgi, strålbehandling och cytostatika.
– Det som gör att immunterapi slagit igenom och till och med tilldelats Nobelpriset i medicin, är att vi har fått antikroppar som genom att aktivera immunsystemet, förlänger livet för många cancerpatienter.
Gustav Ullenhags forskargrupp har ett nära samarbete med den forskargrupp som adjungerad professor, Angelica Loskog leder. Under hennes ledning har teamet utvecklat ett så kallat onkolytiskt virus.
– Vi använder viruset i en fas 2-studie där 30 patienter med avancerad bukspottskörtelcancer, gallvägscancer, äggstockscancer och tarmcancer kommer att delta, berättar Gustav Ullenhag.
Viruset sprutas in i tumörcellerna, vilket leder till att cancercellerna sprängs. Det aktiverar immunförsvaret som i sin tur attackerar cancern, inte bara lokalt, utan det kan även slå mot metastaser, dottertumörer.
– Genom att lokalbehandla tumören på detta sätt, kan man säga att patientens cancer förvandlas till ett vaccin, berättar Gustav Ullenhag.
53-åriga Mats Johansson är en av de 30 patienter som deltar i studien på Akademiska sjukhuset. Han diagnostiserades med bukspottskörtelcancer, pankreascancer, i september 2019, med spridning till levern konstaterad i november och påbörjade sin immunterapi på Akademiska sjukhuset 12 december.
När vi möts har han precis fått sin första behandling.
– Jag tror att immunterapi är framtiden för cancervården och är jätteglad att jag får vara med i studien.
Varannan vecka får Mats Johansson en spruta med onkolytiskt virus. Sprutan placeras mitt i cancertumören i bukspottskörteln. I kombination med immunterapi får han också två olika cytostatika, cellgifter, som är standardbehandling.
– Jag tror på att angripa cancern med kroppens eget immunförsvar. Behandlingen ger mig hopp om ett förlängt liv, säger Mats Johansson.
Varje år får omkring 1 250 personer i Sverige pankreascancer. Tre fjärdedelar av patienterna är över 65 år och sjukdomen är ungefär lika vanlig bland män och kvinnor, enligt Cancerfonden. Sjukdomen tar tid att upptäcka och när den väl upptäcks, har den ofta ett drastiskt förlopp med hög dödlig utgång.
– Jag tycker att mer resurser borde läggas på forskning om pankreascancer. Den här patientgruppen och deras anhöriga har det tufft, säger Mats Johansson.
Han menar att exempelvis bröstcancer och prostatacancer får betydligt mer uppmärksamhet och forskningsanslag.
–Jag tror att på grund av det har prognosen för de cancerformerna förbättrats betydligt, medan prognosen för bukspottskörtelcancer inte förbättrats avsevärt de senaste 20 åren. Med tanke på att 90-95 procent av dem som drabbas dör inom fem år, tycker jag att det är en mycket viktig cancerform att lyfta fram.
Målet med immunterapi är att aktivera eller reaktivera immunförsvaret till att döda tumörcellerna och skapa ett långt immunologiskt minne så att kroppens immunförsvar kommer ihåg hur tumörcellerna ser ut.
– På så sätt kan effekten av immunterapi kvarstå långt efter avslutad behandling, berättar Gustav Ullenhag.
När han började forska på immunterapi för 20 år sedan var det inte många som trodde på det.
– I dag ser man immunterapi som revolutionerande och det är otroligt roligt att få vara med om.
Men fortfarande fungerar immunterapi på endast 20 procent av patienterna.
– 20 procent kan låta lite, men för vissa diagnoser är det mer och för enskilda patienter är behandlingen fantastisk.
Vad tror du om immunterapins framtid?
– Jag tror på en fortsatt stark utveckling med nya kombinationer som gör att immunterapi fungerar på fler cancerformer.
– Vi ser även en stor sänkning av återfallsfrekvensen när immunterapi används som tilläggsbehandling vid malignt melanom. Efter kirurgi av malignt melanom som spridit sig till lymfkörtlar används immunterapi från i år rutinmässigt som ett komplement för att minska återfallsrisken.
Immunterapi används inte bara vid fysiska sjukdomar utan testas även på patienter med psykiska symtom som OCD eller psykossymptom. Nästa år startar en klinisk studie i Uppsala riktad till den målgruppen.
– Vi tror att det finns en grupp med särskilt svårbehandlade tillstånd som kan ha nytta av denna studie, säger Janet Cunningham, docent och psykiatriker vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Hon leder studien där ett 40 -tal patienter kommer att delta.
– Alla är väl utredda för att se att det inte finns någon annan känd fysisk sjukdom bakom. Och deltagarna måste ha provat minst två tidigare behandlingsinsatser som inte hjälpt.
För alla deltagare finns en misstanke om att immunsystemet är inblandat.
– Det handlar om patienter där symptomen kan ha kommit efter exempelvis en influensa, säger Janet Cunningham.
Vad handlar det om för symptom?
– Patienterna kan exempelvis ha tics, personlighetsförändringar och kognitiva symptom som att de har svårt att fatta beslut eller svårt att organisera sig, när de inte tidigare haft det, berättar Janet Cunningham.
Hittills har sju patienter behandlats med Rituximab, ett läkemedel som avlägsnar mogna B-lymfocyter men inte plasmaceller från kroppens immunförsvar. Läkemedlet är välkänt och används redan vid reumatologiska sjukdomar och MS.
– Resultatet ser positivt ut, men det är lätt att ropa hej och tolka fel eftersom man så gärna vill att det ska gå bra. Därför är det viktigt studien är placebo-kontrollerad. Jag och patienten är blinda för när den aktiva behandlingen ges.
Janet Cunningham säger att det rör sig om en ovanlig patientgrupp, men tror att hon kommer att få upp ögonen för fler som kan vara hjälpta av behandlingen.
– Det är viktigt att se vilka som svarar på behandlingen och se om de har något utmärkande i sin biologi. På så sätt kan vi hitta nya patienter. Jag hoppas immunterapi kan hjälpa fler patienter där andra mediciner inte fungerar, säger hon.