Vad har de i matlådan?

Ett av Livsmedelsverkets lunchrum ligger några trappor upp, med ett Uppsala i snöglopp utanför fönstren och trängsel i det lilla köket. Det här är en arbetsplats där många brukar ha matlåda med sig.
Marianne Arnemo har gulasch och couscous i en pytteliten burk. Det drygas ut med en desto rejälare portion rårivna grönsaker och en apelsin.
- Om jag gör gulasch, som är gott att värma, så lagar jag mycket, säger hon.
Men det blir ändå inte alltid mat kvar. Två hungriga tonåringar därhemma länsar faten ibland.
- Men om det är fisk blir det mycket över, säger Marianne Arnemo och ler menande.

Rester från helgen
Det är måndag och kollegan Ulf Bohman har med sig rester från helgen. Lammgryta med ris. Grönsaker vid sidan av.
I Stefan Johanssons burk ligger gårdagens ugnstorsk med ris och broccoli.
Till skillnad från sina två kolleger brukar han blanda allt i samma burk. Han lagar dubbelt och har alltid med sig samma mat som han åt dagen innan eftersom han inte har någon frys.
- Det är ju så enkelt att laga till matlådan när man ändå gör middag, säger han.
Jag noterar att både riset och couscousen är fullkorn. Alla tre jobbar på nutritionsenheten och är mycket medvetna om att äta lite fett och mycket fibrer och grönsaker. Folk som jobbar på Livsmedelsverket tänker över lag extra mycket på vad som är bra mat, säger de. De känner till tallriksmodellen och äter nog mer frukt och grönt än genomsnittet.

Bra med datum
Ingen av de tre kring bordet skriver på burkarna vad de innehåller. Man ser vad det är ändå, säger de. Men ibland vore det bra med datum i alla fall.
@3a Text:- Jag hittar ibland matlådor längst in i frysen och undrar hur gammalt det är, berättar Ulf Bohman.
De funderar en stund på hur mycket pengar man sparar på att alltid ta med sig mat till jobbet. Vad kan en matlåda kosta? Uppskattningsvis mellan tio och 15 kronor. Då sparar man ungefär 50 kronor om dagen. Tusen spänn på en månad.
- Det blir otroligt mycket billigare. Man spar fantastiskt mycket pengar. Maten ute är inte så himla rolig, bara dyr, säger Marianne Arnemo som har matlåda 90 procent av arbetsdagarna.
-Och för fet, säger Stefan Johansson.
- Men restaurang är trevligt också, lite lugnare. Och man kommer ifrån och får lite luft, tycker Ulf Bohman som äter hälften av luncherna ute.
Hans fru har förtur till matlådorna, eftersom det är dåligt utbud på restauranger där hennes arbetsplats ligger.
Att ha med sig matlåda är en vana och inte ett dugg jobbigt tycker alla tre.
- Det är jobbigare att klä på mig och gå ut och betala 65 kronor för en lunch som jag inte är sugen på, konstaterar Marianne Arnemo bestämt.
Tillsammans med en kollega arbetar Ulf Bohman just nu med ett regeringsuppdrag. Maten på jobbet heter det, och handlar om att ta fram grundläggande råd om bra mat på arbetsplatser: i matautomater, personalmatsalar och matlådor.
- Vi tillbringar så stor del av vår tid på jobbet och en stor del av vårt matintag sker i anslutning till arbetet, säger Ulf Bohman.
För att påverka hälsan och välbefinnandet måste vi tänka mera på vad vi äter även utanför hemmet. Till exempel i matlådan.

Vad har de i matlådan?

På Livsmedelsverket i Uppsala tar man just nu fram råd om maten på jobbet. Det handlar om allt från personsalmatsalar till matlådor. Hur bra är de själva på att äta hälsosamt? Vi gör en djupdykning i matlådorna under en lunchrast.