Svälj en älg
Snart är det älgjakt i Uppland. Det man skjuter ska man också ta hand om, menar jägaren och glade matlagaren Jan Iversen. Han lägger en klick smör i gjutjärnspannan och visar UNT att det finns annat än stek att laga på skogens fällda konung.
Med sina 57 år säger sig Jan Iversen vara närmast yngst i Jaktförbundet. Så står han också för nya idéer i viltköket.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Det vankas grytor och biffar, två rätter av vardera sorten. Jan Iversen, sekreterare i Jägareförbundet Uppsala län, är glad i matlagning. Han kör helt utan receptböcker - har den stora bilden i minnet, och låter gräddskvättar och vinslurkar gå i maten lite som dagsformen faller på.
Det har varit si och så med matlagningsintresset i den svenska jägarkåren, berättar Jan Iversen. Men det börjar hända grejor. När han själv bjuder jaktkamraterna på mat brukar de konstatera att, mm, så kan man också äta älg. Steken med sås, potatis och gelé i all tänkbar ära - det är inte för inte den kommit att stå så stadigt på klassikerhyllan - men i längden vill nog också storjägaren sätta tänderna i annat.
Enbär och kantareller är skogssmaker som gärna får följa med i Jan Iversens vilträtter. I en liten vit porslinsbytta förvarar han sin egenblandade viltkrydda, av förutom enbär koriander, olika pepparsorter, torkad lök och persilja.
- Bilden av jägare som bara testosteronstinna hannar med gevär är tråkig. Jag tycker att jakt ska vara förnuftig och det man skjuter ska man också ta hand om.
Själv jagar han gärna - och tillagar således ofta - fågel. Kanadagås är god i gryta, ringduva blir härlig i småpajer av potatismos, menar han.
- Folk brukar tycka "usch" om att äta kanadagäss. Men då finns det gamla knepet: segt kött - låg temperatur - lång tid. Allt viltkött är gott om man hanterar det på rätt vis. Man lägger grunden för smaken redan i skogen. När skottet väl har smällt av är det inte längre jakt utan matlagning, betonar han.
Så jobbar vi med nyheter