I köket hemma hos Annika Wesslén finns inga honungspuffar eller skivor vitt bröd. Inför UNT:s besök har hon förberett små burkar med frön, grönsaker, frukter och baljväxter, och på skärbrädet ligger en mörk limpa inlindad i en kökshandduk.
Annika Wesslén är utbildad dietist och arbetar idag som konsult och föreläsare om kost- och nutritionsfrågor. Hon har jobbat med mat för barn och ungdomar i flera år, och har även varit med och skrivit flera kokböcker, bland annat om specialkost och barnmat. Idag åker hon omkring till olika skolor och förskolor och föreläser om hur man kan göra skolmaten god, näringsriktig och inspirerande.
Köksbordet påminner om en plockbuffé som är svår att motstå – vilket exakt är meningen. Charmen med att få plocka själv, ta det man vill och veta vad det är man äter gör många gånger att både vuxna och barn tycker att det blir roligare och godare att äta, förklarar Annika Wesslén.
– Varför är tacos, tapas och smågodis så populärt bland barn och vuxna? För att de får plocka och välja själv. Att presentera frukosten på detta sätt gör att det blir som en slags frukosttacos. Och allt är gjort i förväg. Skär man upp dagen innan är det bara att ta fram på morgonen, säger Annika Wesslén.
Skålarna på bordet kompletteras med ytterligare en skål brödkuber och portionsglas med chiapudding. Ur kylen tar Annika Wesslén ut en mojsig röra – en birchermüsli.
– Det är en blandning av yoghurt, havregryn, torkade frukter och lite juice, kryddad med kardemumma. Denna gjorde jag i går, precis som brödet, säger hon samtidigt som hon toppar röran med pumpakärnor och solrosfrön. Både limpan och müslin har fått stå under natten och gotta till sig och är nu färdiga att äta. Brödet behöver dessutom inte jäsa, utan rörs bara ihop och ställs in i ugnen i två timmar på kvällen.
Under sportlovsveckorna har Annika Wesslén åkt runt i Sverige och hållit kurser för förskole- och skolkockar om gröna måltider. Hon har försökt förklara varför det är så viktigt med grönsaker och frukt, och hur man kan göra maten roligare genom att krydda och smaksätta.
– Det skulle göra en jätteskillnad om vi åt mer frukt och grönt, för det är vad vi är sämst på att få i oss. Idag äter åtta av tio för lite från just dessa kategorier.
Själv tycker Annika Wesslén att frukosten är viktig och kan göras till något lustfyllt. Tre gånger varje termin har hon, tillsammans med sex vänner något som de kallar för litterära frukostar.
– Vi träffas klockan tio på morgonen hemma hos varandra och bjuder på med härliga frukostar. Sedan sitter vi om pratar om böcker vi har läst, eller inte läst, säger Annika Wesslén med ett skratt.
– Jag brukar säga att kroppen fungerar som en mobil. Om den inte laddas upp på morgonen efter natten då blodsockret är lågt, fungerar den inte. Kroppen måste laddas på rätt sätt för att orka med förmiddagen. Förberedelserna kan göras av alla familjemedlemmar dagen innan. Gör det till något roligt och försök få det att se vackert ut.
Tillbaka vid diskbänken blandar Annika Wesslén en smoothiebowl – en smoothie fast serverad i en skål uppsnofsad med färsk frukt och kokosflingor – sötad med endast frukter.
– Om det blir över är det enkelt att frysa in smoothien i små glassformar så har man bärglass till morgondagen eller eftermiddagen, säger Annika Wesslén.
Vissa har svårt att få i sig frukost. Då tipsar Annika Wesslén om att ”frukostträna”. Normalt tar det mellan tre och fem veckor att vänja sig. Om det är svårt att äta så tidigt kan man annars ta med sig en matsäck eller en smörgås inlindad i smörgåspapper. Just smörgåspapper är något som Annika Wesslén vill slå ett slag för.
– Min make pendlar mycket och åker hemifrån väldigt tidigt. Därför tar han med sig smörgåsar paketerade i smörgåspapper. Mackor med något gott emellan. Vilken skillnad det blir om man jämför med gladpack eller att ha sin smörgås i en burk! Fräschare och läckrare. Det finns verkligen ett skäl till att det kallas just smörgåspapper.
För att hjälpa barnen till bra frukostvanor rekommenderar Annika Wesslén att man som vuxen börjar hos sig själv.
– När vi har undersökt beteende och attityd för barn och ungdomar gentemot mat har det visat sig att man lär sig av vad som finns hemma i kyl och skafferi – en så kallad tyst kunskap. Det börjar med de vuxna.