Pyssel för stora och små gottegrisar
Julduken på bordet i den stora hallen är täckt med en genomskinlig plastduk. Praktiskt när familjens yngsta medlemmar ska vara med och göra julgodis.
Foto: Patrik Lundin
- Jag väljer den här och den här, säger Klara Nylén och plockar åt sig en stor och en liten stjärnformad kakform.
Till lillasyster väljer hon ut en gris, en gran, julbocken, gubben och gumman.
- De där tycker Moa om, säger Klara bestämt.
Med imponerande beslutsamhet och koncentration börjar de sedan att trycka ut deg i sina formar. Det ska bli ett slags godiskakor. Ovanpå ska det sedan ligga riven mandelmassa och så sist en nöt. Moa tycker att det behövs ganska många nötter och ber om fler. Och ännu fler.
När kakorna är färdiggräddade får de svalna en stund på plåten innan Pär lägger upp dem på ett serveringsfat.
- Nu ska vi snöa på dem, säger Klara.
Lillasyster Moa Nylén får börja och tar en tesil full med florsocker och skakar den över hälften kakorna, innan det blir Klaras tur.
Det är redan julpyntat hemma i lägenheten i Ekeby, Uppsala. Eftersom de firar julen hos barnens mormor och morfar, brukar familjen Nylén-Nyström plocka fram de egna julsakerna tidigt för att barnen ska hinna känna att det är jul hemma.
I den här familjen älskar de att baka och pyssla. De tycker att det känns roligt och meningsfullt att göra saker tillsammans, och dessutom är det ett bra sätt att öva på finmotoriken och att behålla koncentrationen över flera steg, säger Pär Nyström. Han är föräldraledig och brukar baka med barnen även till vardags. Oftast brukar de göra matbröd och småkakor, men i dag, när det är julgodis som ska göras till skillnad från det mer vardagliga "baka för att ha något att göra", känns det extra festligt.
- Det behöver inte vara originellt när vi bakar och pysslar. Vi bakar allt, bara det är roligt och lagom svårt för alla.
Somligt julgodis lämpar sig bättre att göra när barnen har lagt sig, som till exempel brända mandlar. Smält socker i stekpanna är alldeles för farligt för att barnen ska få vara med. Även om familjen gör en hel del kakor och godis, så äter de inte upp alla gotterna själva. Mycket ger de bort som presenter och julklappar.
Varför gör man godis till jul, tror du?
- Förr brukade man spara på och bjuda på det bästa man hade till jul och den traditionen håller väl i sig, även om vi inte har det så illa ställt i dag att vi sparar sockret till jul. Min svärfar har berättat om sin pappa, vars familj inte hade det så gott ställt när han var liten. En gång kom det en gårdfarihandlare till dem, och han råkade tappa en burk karameller på marken. Han bad min svärfars far om hjälp att plocka upp och som tack fick han några av de sandiga karamellerna. Sedan fick barnen i familjen en karamell var ur den burken varje jul under flera år framöver.
Pär och flickorna bjuder på nybakade godiskakor, chokladtryfflar och marsipanfigurer som ser ut som små mikrofoner.
Klara stoppar ännu en bit i munnen och lutar sig nöjd tillbaka i soffan. I morgon är det dags för en ny omgång och då ska mamma Anna Nylén få vara med.
Så jobbar vi med nyheter