Naturens egen plockmat
Käka myror! Mowgli var skeptisk i Djungelboken. Fast riktigt så dramatiskt behöver det inte inte vara att hitta mat ute i naturen. Inte om man byter ut Baloo mot Uppsalabon Olle G Olsson.
Olle G Olsson skalar av yttersta lagren på ett bredkaveldun och tar ut köttet med smak av vattenkastanj.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
—Här är det serverat, ropar han från andra sidan parkeringen och pekar på maskrosblad.
Han påpekar att de ska tas små, unga och passar både som salladsingrediens eller smörgåspålägg.
Bredvid växer hundkex, som har en ätbar rot. Den ska kokas tills den blir mjuk och är full av kolhydrater. Tio rötter innehåller dagsbehovet.
Olle G Olsson är före detta universitetslektor i botanik och har skrivit tusentals artiklar till Nationalencyklopedin i ämnet. Efter pensioneringen leder han kurser i allt från trädgårdsodling till svampar, överlevnadskurser ute i naturen.
—Tre fyra dagar brukar nybörjaren klara sig. Men det går att klara sig mycket längre på maten i naturen.
Hur lång tid då?
—Tja, länge. Kanske tills längtan efter fläskkotletter blir för stor, säger han och skannar av området med ögonen.
Nästa godsak är kardborre som har mer energirika rötter än hundkexen.
—Många vanliga växter är ätliga. Det bästa är att prova med lite till en början. Våra magar är inte så vana vid så här naturlig mat, säger Olle G Olsson.
Det som går att äta i naturen är främst blad, rötter och bär. Men det är inte bara att gå ut och plocka, varnar Olle G Olsson.
—Det flesta farligheterna finns bland svamparna. Men det finns även giftiga växter eller de som förstör smaken om de blandas med annan mat.
Av samma anledning avråder han från att dekorera mat med kronblad från vilka blommor som helst.
Det gäller att ha viss kunskap om smak och giftighet. Tre riktigt giftiga växter som finns i Upplandstrakten är sprängört, vildpersilja och odört. Men för den som kan sin botanik växer de ätbara fynden tätt. Olle G Olsson hittar mer än 15 olika på vår korta promenad.
Åkerfräken är nästa ingrediens som dyker upp. Den kan bli ett gott te och sägs vara bra mot åderförkalkning och urinvägsinfektioner.
—Vissa anser att det är bättre än de vita medicinerna. Åh titta, här har du naturens egen magnecyl, säger han och plockar älggräs.
Men effekten kan också bli tvärtom. Älggräs har en omtöcknande doft som kan ge huvudvärk om man plockar in blommorna.
Vid en damm växer bredkaveldun, den dekorativa vassen med en cigarr på toppen. Med möda drar han loss ett strå och plockar bort de yttre lite slemmiga lagren. Inuti finns märgen som smakar vattenkastanj. Riktigt gott.
Nästa stopp är ett hav av kirskål, alla odlares stora fasa. Den kallas skvallerkål för att den antyder slarv med ogräsbekämpningen. En tröst är att bladen kan ersätta spenat i matlagningen.
FAKTA
13 ätbara växeter från hundkex till älggräs
Älggräs. Använd blomställningar och unga skott och gör ett te. Låt dra några minuter. Anses febernedsättande och smärtlindrande.
Kabbleka. Ta blomknopparna innan de slagit ut och ät som kapris. Det vill säga inte färska, råa utan inlagda.
Hundkex. Gräv upp roten, pålroten, och koka rötterna mjuka. Äts som tillbehör. Rika på kolhydrater. Tio stycken lär innehålla dagsbehovet av energi.
Maskros. Använd unga blad, ta dem så små som möjligt, och lägg i sallad eller som smörgåspålägg.
Rallarros. Även kallad mjölkört eller mjölke. Av bladen blir det te (låt dra tre minuter). De nya skotten anrättas som sparris.
Kirskål. Kallas även kers eller skvallerkål. Bladen kan ätas som spenat.
Gökärt. Har små blåa och röda blommor. Smakar lite sött och är utmärkta att dekorera en sallad med. Det är blommans skaft som liknar göknäbben.
Åkerfräken. Blir utmärkt te. Ta färska eller torkade blad, häll över kokande vatten och låt stå minst tio minuter för att dra ut smaken. Cellväggarna är hårda. Söta med honung som lyfter fram smaken. Teet tillskrivs läkande egenskaper som att vara bra mot åderförkalkning och urinvägsinfektion.
Vårbrådd. Ett gräs som används som brännvinskrydda. Har lätt vaniljsmak, lite som kola.
Bredkaveldun. Vassväxten med en "cigarr". Ryck upp den och skala av yttersta lagren. Inuti finns märgen som påminner om vattenkastanj i smaken. Innehåller mineral och kolhydrater.
Granskott. Kallas även granstrunt. Utmärkt som dryck. Gäller även tall- och eneskott. Gör drycken antingen på en av sorterna eller ännu godare blanda de tre. Koka skotten under lock i 20 minuter och sila bort skotten. Söta med honung. Innehåller mycket mineraler.
Daggkåpa. Plocka blad och stek i stekpannan i smör. Ät som tillbehör. De allra yngsta kan ätas ostekta i sallad.
Kummin. Är vanlig vildväxande. Delfrukterna, som alldagligt kallas frön, är kryddan kummin som man köper i affärerna.
Så jobbar vi med nyheter