När middagen blir ett jätteprojekt

Att bjuda hem folk har blivit ett jätteprojekt. Förväntningarna på kokkonsten, vinvalet och uppläggningen har nått sådana proportioner att många dukar under av kraven.

Illustration: Maria Westholm

Illustration: Maria Westholm

Foto:

Mat & dryck2009-01-31 11:00
Det är en kvart kvar innan gästerna ringer på dörren och du har missbedömt såväl tiden som svårighetsgraden på det läckra receptet. Du vispar grädde och tar ett tag med toaborsten i samma rörelse. Du är lika pressad som potatisen.
- Förr körde jag alltid en fulstädning nån timme innan gästerna kom. Allt som låg löst hamnade i påsar som jag proppade in i garderoben, samtidigt som jag fixade maten. Sen stod jag där och eftersvettades när gästerna kom. Med åren har jag fått lite bättre flyt, berättar Karin.

Karin heter egentligen något annat, men med hänsyn till sina middagsgäster vill hon vara anonym. För trots att mat och vin och att ställa till med kalas är hennes stora hobby finns där en hel del sociala krav.
- Ibland när jag äter hos mina vänner tänker jag: "hur ska jag kunna toppa det här?" Jag undrar vem som ska våga bryta trerätterstrenden.
Karin säger själv att hon "är helneurotisk" när det gäller middagar och att hennes man försökt få henne att ta det lite lugnare. Två veckor innan en middag skriver hon listor och planerar. Dukar gör hon kvällen före. Bara att göra körschemat för hur rätterna ska lagas och lägenheten städas tar en kväll.
- Sen ljuger jag när gästerna kommer. Säger att jag gått en promenad under dagen och kollat lite på tv. För man ska ju vara den där svala, perfekta värdinnan, säger Karin.

Anledningen till att middagsbjudningarna blivit så förenade bekymmer förklarar etnologen och kocken Håkan Jönsson med vår ängslighet inför trenderna.
- Vi verkar vara tillbaka till 50-talets formella umgängesformer - just det som vi gjorde upp med på 70-talet. "Bjud över kompisarna på en öl och smörgås" hette det då i kokböckerna. Fördelen med 50-talets bjudningar var att man hade en bestämd manual att förhålla sig till, säger Håkan Jönsson.
Det är främst två starka trender som gjort att vi hamnat i det här pressade middagsläget. Den ena är det stora intresset för avancerad matlagning och den andra är designboomen. Hemmet har blivit en viktig identitetsmarkör.

- Matlagningen fungerar som kulturellt kapital. Att kunna kombinera rätt råvaror med rätt viner visar att man är en betydelsefull person, säger Håkan Jönsson.
Recepten har kort bäst före-datum i dag, vad som är på modet svänger snabbt. Just nu är det inne med ekologiska och närproducerade råvaror. Som den välorganiserade person Karin är, för hon bok över alla sina middagar. I tio års tid har hon skrivit ner vad hon bjudit vilka på.
- Kring millennieskiftet var medelhavsmaten het. Det var mycket gula citroner på blått porslin, säger Karin som för några månader sedan misslyckades med en avancerad tårta strax innan middagssällskapet skulle komma.

Hon såg ingen annan råd än att slänga ihop den superenkla efterrätten Gino som består av frukter och bär med smält vit choklad.
- Gino var ju 90-talets paradefterrätt så det var ju bara att hävda att det var en retrogrej att bjuda på den.
Stressen kring den perfekta middagsbjudningen är en del av en internationell trend. I Sverige har vi gått från en generellt lägre nivå än de flesta länder till en högre.
- I latinska länder finns en säkerhet kring bjudningar i hemmet, och i USA är det väldigt vanligt att bjuda hem varandra. Bara det att vi svenskar säger "vi har främmande" vittnar om att det aldrig känts särskilt tryggt.

Antonia Stackelberg har tillsammans med Camilla von Otter skrivit Festetikettboken som gör upp med den
prestationsinriktade värden och värdinnan. De har spionerat på sig själva under middagsbjudningarna och kommit fram till att en lyckad kväll handlar om hur bekväma gästerna känner sig. En av bovarna i middagshetsen är missbruket av vett och etikett.
- Det har gått överstyr. Vett och etikett är inte social kompetens. Vett och etikett är hur man skålar med en japansk nobelpristagare. Gör man likadant hemma kör man i diket, säger Antonia Stackelberg.
Som festfixare måste man i första hand se till att gästerna trivs. En lyckad fest handlar inte om hur perfekt värdinnan framstår.

- En kväll ska inte gå åt till att ge den ängsliga värdinnan bekräftelse när hon vimsar fram och tillbaka med dillkvistarna, säger Antonia Stackelberg.
- Och det är inte dugg charmigt om värdparet inte är klara när gästerna kommer. Det är en idiotisk trend att gästerna ska hjälpa till att hacka lök. Folk blir bara stressade. Det är klart att tv-kockarna kan tipsa om hur mysigt det kan vara att umgås medan man lagar mat - de är ju utbildade till det.
Om vi förlorade 50-talets handfasta umgängesmanual under 70-talet så har Antonia Stackelberg några konkreta festpsykologiska tips för dig som vill undvika att duka under av stress och prestation:

Laga ditt favoritrecept som du känner dig trygg med.
Var klar när folk kommer så att du kan dricka fördrinken tillsammans med dem.

Maten ska inte kräva en massa tallriksbyten som skapar avbrott i samtalen. Man kan duka upp för- och varmrätten samtidigt.

Flytta inte runt folk. Inga fester föds i soffan. All energi som byggts upp kring bordet försvinner om man byter rum.

Ta bort alla klockor och telefoner från rummet. Då glömmer gästerna lättare att de känner sig utarbetade och tänkt åka hem tidigt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!