Med tv:n som middagssällskap

Äta maten i soffan framför dumburken - är det verkligen ok? Ja, varför inte...?

Matsalen? Foto: Scanpix

Matsalen? Foto: Scanpix

Foto:

Mat & dryck2009-02-07 11:02
"Ät frukost i sängen eller middag framför TV:n" lockar den stora hotellkedjan, med tv-mat som höjden av dekadens och målet för våra längtande drömmar. Samtidigt vimlar Internet av oroliga föräldrar som undrar om barnen ska få äta framför dumburken. Nutritionsforskarna går i spinn över fetmaepidemier i det blå televisionsljusets sken.

Det är, uppriktigt talat, en extremt laddad handling du utför varje gång du tankspritt tar din tallrik i handen, strövar mot vardagsrummet och låter dig falla ner i soffan. Dragkampen är den mellan moraliska giganter, mellan samhällsbevarande och omstörtande. Religion och filosofi, blixtar och dunder: Kommer hon faktiskt att äta framför tv:n? Man undrar ju hur sjutton det kunde bli så viktigt.

Det var en himmelsk matchning, två sagolika nyheter som dök upp samtidigt och förlovade vårt mänskliga vardagsliv: färdigmaten och tv:n, själva essensen av det goda i modernismen.
Här sträckte industrin fram sin vänliga hand till hemmafruar och husmödrar och lovade: Från och med nu lyfter vi en del av hushållsoket från era axlar, vi lagar middagsmaten! Och här kom en pryl som förde hela världens fantastiska flimmer av kunskap och nöje direkt in i vardagsrummet.

Begreppet "tv dinner" (tv-middag) myntades 1953 av någon på amerikanska matjätten C. A. Swanson & Sons. Lådorna med djupfryst färdigmat, där potatismoset låg i ett fack, köttet i en annan och ärtor och morötter i sitt eget, blev en fullkomlig succé. Uttrycket har i USA fått bli synonymt med alla portionsfärdigrätter och en strid har blossat upp om vem som skapade det.
I Sverige var vi av delvis annat virke. Här kom maten insmygande i tv-sofforna via fikat. Vi fick tv-kannan, termosen som gärna garnerats i flätade plasttrådar, med kaffe framför Hylands hörna. Vem hade mage, eller lust, att bryta förtrollningen med att gå ut i köket och hämta påtår? Ostmacka eller falukorvslimpa, mamma dammsuger imorgon.

Tv-koppen med sitt extrabreda fat, med plats för smörgås, och tv-brickan var andra finesser i folkhemslivet. Och de designades av de främsta, även Folke Bernadotte var på tv-produkterna.
Men vindar kan vända, också himmelska matchningar kan solkas i sin vithet. På något decennium uppstod en situation som drev föräldraskaran till att i kör basta "Inte äta framför tv:n!". I dag påstås det vara den förslappade pizzagenerationen som dukar upp sitt slafsigt näringsbefriade satansverk framför tv-djävulen.

Och visst, vad hade hämtpizzan varit utan tv-soffan? Puritaner vidhåller sina detaljsynpunkter på hur det lågtstående "käkandet" kan bli till en upphöjd, skimrande "måltid". Och de chanserna, dem har du kapat vid nollinjen i samma sekund du trycker på on-knappen.
Men ändå, det är som en uppfylld barndomsdröm. Det är avkopplande, världsfrånvänt och trivsamt.
Var sak har inte längre sin tid. Mer än hälften av dagens unga gör annat medan de äter, enligt en konsumentundersökning. Kanske är datorn eller bilen på väg om televisionen som middagssällskap. Om vi inte får vår ständiga chockvåg av intryck blir vi nervösa. En hotellkedja introducerade nyligen ett restaurangkoncept där varje gäst fick sin egen tv-skärm infälld i bordet, för att riktigt ta hand om sina resenärer.

Idén att måltiden är familjens stund växten fram under 1900-talet, som en fortsättning på familjebegreppets framväxt under 1800-talet, när familjen skulle överta hushållets roll som bärande enhet i samhället. I dag har middag runt köksbordet blivit en viktig del i den idealiserade bilden av kärnfamiljen, men att dela måltiden är något man gjort i alla kulturer och i alla tider, berättar Christina Fjellström, professor i hushållsvetenskap vid Uppsala universitet.
- Visst åt man ensam när man var ute och jagade eller fixade på åkrar långt hemifrån, men efter dagens slut samlades man ändå. Det var ganska naturligt att de som tillhörde hushållet eller familjen samlades runt maten.

Varför då denna moralism kring var man råkar äta sin mat?
- Bra frågeställning. Kanske tror man att gruppen och gemenskapen ska splittrar när en annan aktivitet pågår samtidigt, säger hon.
På sistone har dock tv-maten dragit på sig de silkiga långhandskarna och frackskörtet: "En modern måltidstradition" kallar Christina Fjellström Nobelmiddagarna i Sveriges alla nedsuttna soffor. Genom bildrör och över radiovågor kan vi faktiskt - vem som helst - skåla skumpa med drottningen och kungen.

Det är däremot inte med vem som helst man sätter sig framför tv:n och äter. Förutom kungaparet ska det väl vara den närmsta kretsen av familj och vänner, medan köksbordets middag kan härbärgera både chefer och avlägsna släktingar. I denna föränderligt otrygga värld är du och tv:n den stabila enheten från frukost-tv till nattmacksserier.
Näringsforskare har tittat på ungdomar och sett att de som äter ensamma framför tv:n får i sig minst frukt och grönt.
- Men då vet man ju inte vad som är hönan eller ägget. Det kan ju finnas andra aspekter, den sociala miljön till exempel, så att det inte är tv:n i sig som gör att vi inte får i oss nyttigheter, säger Christina Fjellström.
Och: Det finns tv på gymmet också!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!