Kroppen vill ha sin lunch
Det är lätt gjort att hoppa över lunchen då och då. Eller trycka i sig den som hastigast vid datorn. Allt för att vinna tid. I dag pågår normallunchen i genomsnitt 36 minuter. Inom den tidsramen har vi också förflyttat oss till och från maten.
Förutom att vi äter snabbare hoppar vi också över lunchen då och då. Tolv procent äter lunch färre dagar än de arbetar.
Den lunch som flest skippar är fredagslunchen. Lunch på måndagar får också stryka på foten ibland. Men ingen av männen som tillfrågats hoppade över torsdagslunchen. Kan det beror på ärtorna och pannkakorna?
Orsaken till överhoppade luncher är sällan ekonomisk. Nej, människor arbetar i stället, gör ärenden, promenerar, åker hem eller äter något lättare.
Biter sig lätt i svansen
Men den som tror att det går att effektivisera bort lunchen biter sig lätt i svansen.
- Att hoppa över måltider för att få fler arbetstimmar har helt motsatt effekt, kreativiteten sjunker och kroppsvikten ökar, säger Uppsalabon Maria Lennernäs, docent på forskning om måltider i arbetslivet och numera näringsforskare på Svensk mjölk.
- Den som är hungrig får svårare att koncentrera sig på sitt arbete. Då ställer nervsystemet in sig på att leta mat och man får svårt att tänka på annat. Kroppen behöver energitillskottet.
Tar av musklerna
Hon menar att våra kroppar i vaket tillstånd är inställda på att få mat ungefär var fjärde timme. Fyra timmar är den tid som det tar för kroppen att ta hand om en måltid i magsäcken. Efter det tillverkar kroppen i stället blodsocker från kolhydratförråd i levern och från muskelvävnad. Då börjar hungerkänslorna.
Den som hoppas på att kroppsfettet snabbt ska börja brytas ner får vänta avsevärt längre.
- Kroppen gör allt för att behålla sina energireserver. Den vill inte släppa ifrån sig fettet. Det tar flera dygn innan kroppen blir inställd på bryta ner fettförråden.
Den trötthet som många känner på eftermiddagen beror inte på mättnad efter lunchen.
- Post-lunch-dippen brukar komma tolv timmar efter svackan som vi har mitt på natten mellan tre och fem. Det är då, under vargtimmen som kroppen befinner sig i absolut bottenläge prestationsmässigt. Då går kroppstemperaturen ner och reaktionsförmågan är som sämst.
Lunch är också en återhämtningspaus för att minska stress och anspänning. Att slänga i sig maten hastigt ger därför knappast framgång. Det går inte att förhandla med kroppens biologiska återhämtning.
- Är man stressad minskar salivavsöndringen, maten hamnar som en klump i magen och matsmältningen störs.
Synd att inte njuta
Maria Lennernäs menar att vi behöver åtminstone 20 minuter på oss för själva ätandet. Då kan vi klara av måltiden i lagom äthastighet och hjärnan hinner få signaler från magen som säger när det är dags att sluta äta. Det vill säga när vi är mätta.
- Och så är det ju synd att slänga i sig god mat utan att njuta, säger hon.
- Vi äter även med hjärnan. Ströäter vi ofta, äter vi för fort eller gör annat under tiden fungerar mättnadskänslorna sämre och risken ökar att vi stoppar i oss för mycket.
En annan bov är sömnbrist. Den kan öka aptiten i onödan och göra så att vi äter mer än vi behöver.
Undersökningen visar att de som har förkortat sina lunchpauser mest, också är de som minst tar lunchpaus i sällskap med andra.
- Den sociala aspekten är det lätt att glömma bort. På en arbetsplats är lunchen en viktig ventil och en utmärkt möjlighet att stärka gemenskapen.
Den ideala lunchen är, enligt Maria Lennernäs, att äta i lugn och ro och ta en promenad. Dagsljus stärker dygnsrytmen. Att ta en tupplur efter maten, en power-nap på cirka 30 minuter är också återhämtande.
- Jag tror att inte bara att det är maten i Medelhavsländerna som påverkar deras hälsa positivt. Siestatraditionen kan vi lära oss mycket av, säger Maria Lennernäs, som lagat några av sina egna favoritluncher.
Det blev två lättlagade varma och två stycken kalla tallrikar: plockluncher som passar den som har kö till mikron på jobbet.
RECEPTEN
Fläskfilé med aprikoser
(4 pers)
600 g fläskfilé
1/2 tsk salt
1/2 krm svartpeppar
2 msk smör
1 purjolök
2 dl lätt crème fraiche
12 dl vatten
1 buljong tärning
1 msk kinesisk soja
ca 1 tsk sambal oelek
2 msk mango chutney
6 torkade, tärnade aprikoser
Skär fläskfiléen i 2 cm tjocka bitar. Bryn i smör. Salta och peppra. Stek cirka 5 minuter. Ta köttet ur stekpannan och ställ åt sidan. Strimla purjolöken och fräs någon minut i lite smör. Tillsätt crème fraiche, vatten, smulad buljongtärning, soja, sambal oelek och mango chutney. Låt koka upp. Lägg i fläskfilébitarna och koka under lock på svag värme 10 minuter. Lägg i aprikoser na och låt bli varmt.
Renskavsgryta
(4 personer)
2 pkt renskav (240 g styck)
2 msk smör
2 gula hackade lökar
10 enbär
2 krm salt
2 msk vetemjöl
3 dl grädde (15 %) eller mjölk
2 msk soja
2 krm svartpeppar
1 msk gelé
ev svamp
Bryn renskaven i smör. Minska värmen i stekpannan och låt löken steka med. Lägg ev i svamp, som får steka tills vätskan från svampen ångat bort. Stöt enbär och salt ihop i mortel, alternativt hacka på skärbräda. Lägg ner i pannan. Strö över vetemjöl och häll på grädde, gelé och soja. Peppra. Låt puttra 45 minuter. Servera med lingonsylt eller gelé och potatismos.
Två snabba kalla plockluncher
(1 pers)
Tallrik 1: 5-6 oststavar (mager medelstark ost), 10 hasselnötter, 5-6 torkade aprikoser, 1 päron och 2 bitar medelgrovt bröd
Tallrik 2: 3 msk keso, 1/2 banan, 1 äpple, 2 bitar medelgrovt bröd, 1 glas mellanmjölk
Gör en smörgås med keso och skuren banan eller toppa keson med skivor av äpple.
Så jobbar vi med nyheter