Kafépatrullen: Café Unico

Inte många kaféer har bordsplacering. Men Unico har, vilket kanske är strategiskt eftersom här ofta är knökat lunchtid. Och det går för övrigt inte annat än att imponeras över den effektiva servicen: här behöver man inte vänta länge, trots den långa kassakön.

Unico satsar stort just på luncher, och erbjuder varma rätter, sallader och matigare mackor. Ciabattan med salami och brieost (50 kr) är rejäl och god, men har för mycket bröd i förhållande till fyllning. Synd. Den grillade foccoaccian, däremot, med aubergine, halloumi och pesto (79 kr inkl bröd, smör och kaffe) har generöst med just fyllning. God smak, som gärna fått komma fram mer, konstaterar vi när vi sträcker oss efter saltkaret.

Den jättehungrige kan med fördel hugga in på den enorma köttfärstortillasen (89 kr inkl bröd, smör och kaffe), som smakar som den ska utan överraskningar. De som inte är fullt lika utsvultna kan gärna vara två om den eftersom mängden köttfärs är kolossal.

Utbudet av bakverk är inte lika stort - och håller sämre kvalitet. Tiramisun (42 kr) är en klar besvikelse. Var är amaretton? Det här skulle lika gärna kunnat vara en galet dyr sockerkaka. Hallonpajen (39 kr) smakar som att den är gjord på hallonsylt: tummen ner och en vädjan om hela bär till nästa besök. Bäst klarar sig morotskakan (25 kr), vars botten är saftig och god, synd bara att glasyren är sliskigt söt i stället för syrligt fräsch. Den stora färskpressade apelsinjuice (42 kr) är fantastiskt färsk och smakrik och värd varenda peng.
Överlag ska Unico ha ett plus för färska råvaror. Melonskivan, som blivit fikets signum, är en fräsch detalj men används något urskillningslöst - melon till hallonpaj?

Kafépatrullen: Café Unico

Kafépatrullen imponeras av den effektiva servicen på ett knökfullt Café Unico, som satsar stort på luncher men har ett sämre bakverksutbud.