Idrott för nöjes skull
Skolan har slutat för dagen och det är öppet hus på Gottsunda idrottsskola. Tre grabbar står i den ena hallen och vill gärna dra i gång lite fotbollsspel. Efter några minuter fylls lagen på av nytillkomna fotbollsentusiaster. Tränaren Arram Amin delar ut lagtröjor och spelet börjar.
- Det är roligt, man träffar nya kompisar, säger Johan Nygren.
Manuel Perez är något av en veteran i hallen.
- Jag var här första gången när jag var fyra år och spelade tennis, säger han.
Idrottsskolan har funnits i sex år och drivs av Uppsala Studenters IF. En av eldsjälarna bakom verksamheten, för det finns förstås en sådan, är sportchefen och idrottsläraren Torbjörn Kyller.
- Tanken är att det ska vara lättillgängligt för dem som inte har idrott på annat håll, säger han.
Idrottsskolan är öppen under lunchtid och på eftermiddagarna för barn och ungdomar mellan fem och 15 år. Om barnen har sällskap av småsyskon under fem år så får de också prova på olika idrottslekar.
Förutom ideellt arbetande tränare har idrottsskolan ungefär sju anställda personer på hel- eller deltid.
Deltagarna i idrottsskolan betalar 100 kronor per termin eller tio kronor vid varje tillfälle.
- Vi har sagt att det inte ska vara några dyra medlemsavgifter, säger Torbjörn Kyller.
Sammanlagt 1 500 barn och ungdomar går på Gottsunda idrottsskola. Några är där ofta, andra kommer vid enstaka tillfällen under en termin.
- En del nästan bor i hallen, en del är här ett par, tre gånger. Det är nog få i området som aldrig har varit här, säger Torbjörn Kyller.
Killarna är i majoritet, fördelningen är ungefär 60 procent mot 40 procent tjejer. Under den eftermiddag som vi var på idrottsskolan var tjejerna lätt räknade, knappt ett tiotal, jämfört med ett 50-tal killar.
Vissa vardagar har idrottsskolan avsatt tid för flickor i de äldre åldersgrupperna. Det finns även särskilda pojkgrupper.
- Av den erfarenhet jag har som idrottslärare är det bra med mixade grupper ibland. Men det kan också vara svårt för flickor att ta för sig i sådana grupper. Vi vill ju stimulera alla att idrotta, därför har vi pojk- och flickgrupper, säger Torbjörn Kyller.
Han ser Gottsunda idrottsskola som en möjlighet att erbjuda barn och ungdomar en förebyggande och meningsfull fritid.
Kommunen har hittills backat upp verksamheten med medel som motsvarar lokalhyran för hallarna.
Bredden är en styrka. På idrottsskolan kan deltagarna prova att spela tennis, fotboll, pingis, innebandy eller handboll. Ibland bygger ledarna upp banor med olika friidrottsmoment.
Tiderna är fria, man kan komma och gå som det passar.
På Riksidrottsförbundet känner man väl till Gottsunda idrottsskola.
- Jag gissar att det är en av de största idrottsskolorna i Sverige. Ett bra exempel på en verksamhet där alla som känner för det får vara med på sina egna villkor, säger Mattias Hjelmberg, handläggare för barn- och ungdomsfrågor på Riksidrottsföbundet.
Det finns även andra som erbjuder idrott som inte är tävlingsinriktad. Gymnastikförbundet satsar på sådana aktiviteter för barn och ungdomar, liksom Friskis & Svettis.
Enligt Mattias Hjelmberg finns det en allmän uppfattning om att många idrottsföreningar, särskilt inom lagidrotter, på ett tidigt stadium börjar att tänka elitinriktat.
- Vår bild är att de flesta får vara med utifrån sina egna förutsättningar upp till 12 års ålder, säger han.
Ett exempel är Innebandyförbundet som har tagit bort serietabeller upp till 11 års ålder för att klubbarna inte ska lockas att toppa lag för att ta sig upp i serien.
Först i högstadiet börjar den så kallade nivågrupperade träningen, och det tycker
Mattias Hjelmberg är rimligt.
- Men det är samtidigt viktigt att ha kvar grupper för alla nivåer, tillägger han.
Det brukar inte vara svårt att locka mindre barn att börja idrotta. Åtta av tio barn är med i en idrottsförening under uppväxten. Men i högstadiet och i gymnasiet hoppar många av. Den stora utmaningen är att få tonåringarna att fortsätta att idrotta utan att de blir stjärnor, säger Mattias Hjelmberg.
Men föreningar och klubbar har svårt att hitta former för att få dessa tonåringar som inte strävar mot elitnivåer att fortsätta med idrott.
Samtidigt är det väldigt få som blir elitidrottare.
- Ska man räkna snävt handlar det om sju promille. Med en mer tillåtande bedömning är det sju procent, säger Mattias Hjelmberg.
Landets idrottsföreningar har tre miljoner medlemmar, ungefär 2,2 miljoner av dem är aktiva.
De senaste årens debatter om ungdomars fysiska hälsa har inte lett till så stora förändringar när det gäller skolidrotten (med några undantag).
Men idrottsfrågan har ändå lyfts upp av politikerna.
- Under den här mandatperioden har vi fått pengar från regeringen i det så kallade Handslaget. Samverkan mellan idrottsföreningar och skolan ska öka, säger Mattias Hjelmberg.
Sammanlagt handlar det om en miljard kronor, 100 miljoner kronor det första året, 200 det andra, 300 det tredje och 400 miljoner kronor det fjärde året.
Tanken är att idrottsrörelsen ska öka takten i arbetet med att nå nya grupper av barn och ungdomar, hålla tillbaka avgifterna, förbättra möjligheterna för flickors deltagande, motverka droger och utveckla samarbetet med skolorna.
- En viss procent av pengarna går till olika specialförbund, övriga medel går till distriktsidrottsförbunden som i sin tur samverkar med skolan och de lokala idrottsföreningarna, säger Mattias Hjelmberg.
Fler unga ska idrotta och det ska finnas ett större urval av aktiviteter som passar alla. Inte en helt lätt uppgift.
- Idrottsföreningarna ska erbjuda ett brett utbud, men man kan inte kräva att de ska få alla att röra på sig. Eftersom det är en folkrörelse så är det upp till varje förening vad man väljer att satsa på, säger Mattias Hjelmberg.
På Gottsunda idrottsskola har den öppna verksamheten visat sig fungera väl genom åren.
- Man behöver inte kunna någon speciell idrott eller komma från en idrottsfamilj för att vara här. Sedan kanske man hittar in i idrotten efter att ha varit här ett tag, säger Torbjörn Kyller.
EXPERTEN SVARAR
Tomas Gustafson, trefaldig olympisk guldmedaljör i skridsko, Uppsalabo och konsult inom ledarskap.
Varför började du med idrott?
- Därför att jag tyckte att det var kul. Precis som alla andra var jag först en bredd-idrottare som provade på olika saker, spelade fotboll och lite ishockey innan jag fastnade för skridsko.
Hur ska idrott vara?
- Man ska ha kul tillsammans, kamratskapet är viktigast. Det är fel om man är elva år och tänker²nu ska jag börja att elitidrotta². För mig var det viktigt att utvecklas. Vinna var det som gällde, men jag har förlorat fler gånger än jag har vunnit.
Hur fungerar idrotten i dag?
- Om det är så att vi har ett sådant klimat i idrottsvärlden att många slutar i tonåren för att de inte går vidare till en
elitsatsning, då har idrotts-
föreningarna misslyckats. Sunda föreningar satsar på båda sidorna.
Hur ska man göra för att locka så många som möjligt att idrotta?
- Det vore förnämligt om skolorna hade egna idrottsprogram. I USA till exempel idrottar många direkt efter skolan. Här i Sverige går man hem klockan tre och börjar idrotta klockan sex. Det vore bra om idrottsföreningarna kunde fånga upp eleverna direkt efter skolan.
Hur ser du på tävlingsmomentet i idrott?
- Jag tror ändå att ungdomar tycker att det är kul att mäta sina insatser. Om de känner ett obehag så är det därför att vuxenvärlden har skapat ett konstigt tryck runt omkring dem. Det måste inte vara den som är först som har roligast. Att ha kul tillsammans betyder mer. Jag hade lika kul i bussen från Eskilstuna som jag hade på tävlingarna.
Ska vuxna påverka barn och ungdomar mer så att fler idrottar?
- Min son är fem år gammal. Jag hoppas att han ska tycka att idrott är kul. Men det måste vara drivet från barnen/ungdomarna själva. I arbetslivet pratar man mycket om motivation när det egentligen handlar om att skapa så goda förutsättningar som möjligt utifrån arbetssituationen.
FETT- så funkar det
Ger energi till i stort sett alla organ utom till hjärnan. Fett bryts ner i tarmen och blir till fettsyror.
Fettsyrorna ser olika ut. Vissa är mättade och andra omättade. De flesta av oss skulle göra en stor hälsovinst om vi minskade ner på mängden mättat fett och ersatte detta med omättat.
Det mättade fettet, som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, finns i charkuteri- och mejerivaror och kaffebröd. Det omättade fettet finns i fisk, margarin, flytande margarin och oljor.
Att välja nyckelhålsmärkta charkuterier och mejeri-varor och undvika smör kan vara ett sätt att minska
intaget av mättat fett.
Kroppen har en obegränsad förmåga att lagra fett. Fett rinner inte av oss.
Fett i maten höjer ofta smaken eftersom många smakämnen är fettlösliga.
Fett upptar liten volym. Man behöver bara äta lite fett för att få i sig mycket energi. Då går det för fort så att hjärnan inte hinner signalera budskapet: mätt. Det tar ungefär en halvtimme. Jämför tiden som det tar att trycka i sig en chokladkaka (ungefär en fjärdedel av det dagliga energibehovet) med att tugga i sig ett kilo äpplen, som har motsvarande energiinnehåll.
Vi behöver äta en viss mängd fett för att få i oss vissa fettsyror och de fettlösliga vita-
minerna A, D, E
och K. Fett behövs även för bildandet av hormoner. Lagom daglig fettdos är ungefär 70 g för kvinnor, 90 g för män.
Källa: Annica Sohlström, Livsmedelsverket
Så jobbar vi med nyheter