Himmelska våfflor med en twist

Lönnsirapen ringlas på mandelvåfflan som serveras med stekta bananer, glass och valnötter.

Lönnsirapen ringlas på mandelvåfflan som serveras med stekta bananer, glass och valnötter.

Foto: Felicia Andreasson

Mat & dryck2017-03-24 05:00

Våffledagen eller vårfrudagen infaller den 25 mars varje år. Det är en gammal kristen sed som säger att ärkeängeln Gabriel meddelade jungfru Maria att hon skulle föda en son nio månade senare. Men också en dag då man i det gamla bondesamhället började med vårbruket. Ordet ”våffeldagen” tror man kommer ur ordet ”vårfrudagen”. Någon religiös koppling finns inte mellan våfflan och Jungfru Maria men man tror att våffeljärnet är en utveckling av ett oblatjärn man använde för att göra oblater.

I Sverige var våffeljärnen kvadratiska eller rektangulära i början och bakades över glödande kol redan på 1600-talet. När järnspisen uppfanns på 1800-talet tillverkade man våffeljärn som skulle passa de runda plattorna på spisen därav den runda formen på våra järn. Men i Europa är fortfarande våfflorna rektangulära. Våfflor var lyx och kring sekelskiftet kunde man köpa våfflor ur speciella våffelstugor som fortfarande existerar på vissa ställen.

Här har vi av tradition ätit våfflor med bara socker eller med sylt och grädde. I Belgien och andra länder äter man dem med mer söta toppingar som glass, Nutella, sirap av olika slag, bär och strössel.

I södra USA äter man den udda kombon ”waffles and chicken”. Alltså våfflor med kyckling som härstammar från den afro-amerikanska kulturen och äts till frukost. Det börjar bli trendigt och jag har till och med sett det på menyn på en amerikansk restaurang i Stockholm.

Ett recept på frasvåfflor eller andra vanligt förekommande våfflor hittar ni i vilken kokbok som helst eller efter ett par sekunders googlande. Jag bjuder er på några annorlunda varianter.

Jag har lagat belgiska våfflor efter konstens alla regler. Det behövs ett belgiskt våffeljärn som ger tjocka, luftiga våfflor i en rektangulär form. Belgiska våfflor görs med jäst men jag har även provat att göra med vanlig våffelsmet och det funkar utmärkt.

Sötpotatisvåfflan är egentligen ingen våffla utan mer som en raggmunk eller råraka fast med ägg för att hålla ihop potatisen. Den är jättegod till helgfrukosten med avokadoröra, ägg och bacon.

Eftersom många väljer att äta glutenfritt så tog jag fram ett recept på en glutenfri våffla också. Men gluten i mjöl är det som ger så fina bakegenskaper och använder man till exempel mandelmjöl som av naturliga skäl inte innehåller gluten (det är ju en mandel, inte ett sädesslag) så kan man kan aldrig jämföra det med en produkt som innehåller gluten. Men jag tycker jag fick till det ganska bra ändå. Prova gärna själv med andra glutenfria produkter.

Mitt första våffeljärn köpte jag när jag var gravid med min son för sisådär 19 år sedan. Jag blev akut sugen på våfflor som jag knappt ätit sedan jag var liten och åkte iväg och köpte ett våffeljärn och sen hem igen och gräddade våfflor. Där satte jag i mig sex stycken på raken. Sen var det bra med det. Har knappt ätit våfflor efter det. Det var bara ett hormonellt behov just då. Men jag älskar fortfarande våfflor.

Här bjuder jag och min dotter Malva på ett härligt våffelkalas. Gissa om vi hade kul när vi gick ”bananas” med dekorationerna när vi plåtade.

Källor: Näringslivshistoria.se och Nordiska museet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!