Havets pinnar fyller 50 år

Den panerade pinnen är mytisk. En kollega avslöjar att hans bror trodde den var en fisk och liknande historier har väl alla hört. Eller så var det vi själva som en gång trodde att pinnen simmade bland andra fiskkompisar.
En sanning för många föräldrar är i alla fall att det kan bli mycket rester de dagar då middagen består av fisk. Glädjande nog var det värre förr. Det fanns en tid när fisk betraktades som nålbrev.
Men så kom de djupfrysta torskblocken 1949.
"5 öre benet" stod det i en annons och den handlade om en mor som vågade lova sina söner att de skulle få betalt för varje ben de fann i munnen. Om den revolutionen skriver Thomas Eriksson i boken Älskade pryl.
Åren därpå utvecklades det djupfrysta sortimentet med rödspätta, vitling och sandskrädda. I denna benfria era skulle fiskpinnen göra entré och fördjupa relationen mellan barn och fisk.

Kalla fötter
Året var 1956 och produktutvecklare Karl Evert Flinck på Findus hade nåtts av ryktet att en grossist skulle importera Fish Sticks från USA. Det gav honom kalla fötter. Tre år tidigare hade han varit i USA och insett att de var en försäljningssuccé.
För att hinna före konkurrenten bestämde Flinck: om två veckor skulle den nya produkten lanseras i Sverige.
Men paneringen såg råttgrå ut till en början. Problemet löstes med färgglada kryddor bland annat paprikapulver.
Fast vad skulle den nya rätten heta? Att översätta det engelska namnet Fish Fingers skulle inte bli aptitligt. En rak översättning av den amerikanska varianten Fish Sticks lät bättre även om det föreföll rätt främmande då.
I dag äter vi 144 miljoner fiskpinnar per år i Sverige.

Havets pinnar fyller 50 år

Första fiskpinnen kom ut på den svenska marknaden 1956. Det var fyra år efter den trekantiga mjölktetran men fyra år före ölburken. Vi har bett tre Uppsalamatlagare att förnya 50-åringen.