Hårt arbete bakom årets äppelskörd

Gula, röda, gröna, stora, små, söta, syrliga? Just nu kan man frossa i svenska äpplen och landets äppleodlingar dignar av en ovanligt rik skörd. En av dem finns på Märsö gård utanför Enköping.

18-åriga Sabiha Tokus från Tysklamd är volontär på Märsö gård och har ägnat flera veckor åt äppelplockning.

18-åriga Sabiha Tokus från Tysklamd är volontär på Märsö gård och har ägnat flera veckor åt äppelplockning.

Foto: Magnus Eriksson

Mat & dryck2007-09-15 00:00
En strålande höstdag med skärpa i luften. Utsikten från den gamla gården ut mot Mälaren är fantastisk. De många äppelträden i den inhägnade odlingen dignar av frukt, en grupp hönor går fritt och pickar under dem. En övergiven trappstege står vid ett av träden, kvarlämnad efter dagens äppelplockning.
Plötsligt bryts tystnaden av en högljudd glättig radioröst mellan plommonträden. Det är radiokanalen P3 på högsta volym. Samtidigt lyfter en förskrämd kaja från ett äppelträd, ivägjagad av den ovanliga fågelskrämman som varje kvart spelar upp sitt budskap.
- Jag vet inte vad jag ska göra, det är så hopplöst med de här kajorna, säger Anita Avén som tillsammans med sin man Thomas driver Kravmärkta Märsö gård utanför Enköping.

En rundvandring bland de många, välansade små äppelträden avslöjar att flera av de största, saftigaste äpplena har stora hål, gjorda av ivriga fågelnäbbar. De som arbetar med odlingen får hålla ständig vakt mot kajor, kråkor och skator. Just nu är det 18-åriga Sabiha Tokus, en volontär från Tyskland, som vaktar. Hon har under två veckor genom organisationen WWOOF, Wold Wide Opportunities On Organic Farms, arbetat på gården.
- Jag har mest plockat äpplen, sorterat dem, gallrat, skurit och kokat mos, berättar Sabiha Tokus som hemma i Tyskland bor i en större stad och därför ville lära sig mer om lantbruk genom att pröva på ekologisk odling.
- Jag har också alltid varit nyfiken på och velat resa till Sverige. Det här är ett perfekt sätt att verkligen möta svenskar. Mycket mer än att bara åka på semester och se Gamla Stan, berättar hon.
Hon har trivts som fisken i vattnet hos Anita och Thomas Avén och deras odlingar med Kravmärkta frukter, grönsaker och bär.
På gården, som omfattar ungefär tolv hektar mark, finns cirka 350 träd med äpplen, päron och plommon men också bland annat vindruvor, tomater och rosenkvitten.
- Vi köpte gården 1998 och har man en gård så måste man ju odla något, säger Anita Avén som började arbeta med odling när hon gick i pension från sitt arbete som statstjänsteman. Hon bestämde sig då för att gå en kurs i vinbärsodling.
- Men när jag kom till kursen så handlade den inte om vinbär utan om äpplen. Så då blev det äpplen.

Numera finns det faktiskt också en vinbärsodling på gården, något som ger arbete med konfekt- och marmeladkokning om vintrarna. Men nu i september är det nästan uteslutande äpplen som gäller. Runt 20 olika arter odlas på Märsö gård, och ingen är den andra lik.
- De är alla hårda, syrliga, svenska äpplen men skillnaden mellan dem är stor. Jag har svårt att välja en favorit. säger Anita Avén medan hon går längs raderna och visar olika arter. Ibland plockar hon ett, skär en klyfta, smakar och bjuder. Discovery, Ruybinola, Ingrid, Marie, Trasparante Blanche? Färgerna skiftar från djupt röd via gult och orange till ljust grönt. Varje träd kanska kunna ge högst geger ungefär 30 kilo äpplen, men enligt Anita Avén ger hennes träd inte alls så mycket. . Eftersom träden är så små så syns äpplena desto tydligare.
- Det är så man gör när man odlar äpplen, allt ska kunna skötas från marken. Annars riskerar man att slita ut sig helt, förklarar Anita Avén.

Skördetiden är alltså bara en del av allt som ska göras med en äppelodling, året runt. Två gånger om åren beskärs träden. Jorden ska fräsas regelbundet och trädstammarna borstas. Sedan tillkommer det evighetslånga arbetet att hålla ohyra borta. Anita Avén berättar hur hon brukar ta till alla Krav-tillåtna medel, till exempel såpa, för att rädda frukten.
- Men det här är ändå första året som skörden blivit riktigt stor.
Ett hårt arbete, alltså, men det är förstås fantastiskt när hårt arbete ger resultat.
- En kvinna beskrev känslan av att äta ett moget Kravodlat äpple som andäktig, berättar Anita Avén.
Hon berättar också om sommarjobbande ungdomar på gården som fått ett helt nytt medvetande om var maten man handlar kommer ifrån.
- En ung kille som har jobbat här i tre somrar gick hem och förklarade för sin mamma att det var oansvarigt att intehon skulle köpa Kravmärkt. Det är väl ändå fantastiskt?
Äpplena från Märsö gård säljs bland annat i lokala matbutiker i Enköping. Men flera restauranger köper också från gården, bland annat den på marknaden Street i Stockholm. Äpplena säljs också på "Bondens egen marknad" i Stockholm, då och delvis i form av mos. I ett av husen på gården finns också en liten gårdsbutik. Ändå har odlingarna ännu inte gått med vinst. Att driva en Kravodling är resuskrävande och kräver mycket arbete.
- Går jag jämnt ut så är jag glad. Men jag trivs med det här, säger Anita Avén och höjer blicken mot himlen där en kaja likt ett flygplan går ner för landning.
FAKTA
Kravodlingar
Krav är en svenskt certifiering för ekologisk odling och produktion. Därför får kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genomodfifierade organismer inte användas i odlingen. Det är också viktigt hur djuren har det. De ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Exempel på detta är att hönsen får vara ute och äta grönt och picka mask under sommarhalvåret.
En balans mellan djurhållning och växtodling är viktig. Därför ska en så stor del som möjligt av djurens foder produceras på den egna gården. Då kan näringen gå runt i ett kretslopp på gården och det blir lagom mycket gödsel att sprida tillbaka till åkern.
Också för själva livsmedlen gäller försiktighetsprincipen. Först efter prövning får producenten använda någon av de få tillsatser som Krav kan tillåta.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!