Gotländska sockerbetor blir till rom
Han är från Rimbo men har skapat sig ett nytt liv på Gotland. Nu rensar Johan Forsberg sockerbetor och tillverkar rom i egen fabrik i Träkumla. Han jobbar mer än någonsin och kallar det livskvalitet.
Högen med sockerbetor blir till rom.
Foto: Nina Leijonhufvud
Men här bor inga kor längre. Den tiden är över. Lönsamheten var för dålig.
En hög med nyskördade sockerbetor ligger staplad framför det som en gång var stallet. Högen ser ut som en kulle av smutsiga, punkterade fotbollar.
Upplevelseindustri
Här är numera romfabrik och sockerbetorna som växer tvärsöver landsvägen används i produktionen. Johan Forsberg tar emot oss. Han är artig, en smula stressad men inte mer än att han tar av sig jackan. Om en och en halv timme kommer en grupp besökare och två timmar senare nästa.
—Det räcker inte att tillverka rom. Det kommer inte att ge oss tillräckligt att leva av. Så vi arrangerar olika events som visningar och provningar. Jag tror att upplevelseindustrin kommer att bli betydelsefull för framtiden här på Gotland. Att det skulle komma en massa andra nya industrier hit är mindre troligt, säger han, som märkt att provningen med rom och choklad blivit riktigt populär.
De är fyra delägare i företaget, varav två arbetar på gården i Träkumla. Det är Johan Forsberg, som sköter tillverkningen, allt från mäskframställning till att klistra etiketter, och gotlänningen Roger Ogestadh, som är vd.
De två är gamla vänner och fick idén tillsammans. Det var i slutet av 1990-talet.
— Jag ville ha mindre stress och bättre livskvalitet. Fina tjänstebilen, fasta månadslönen och det där räckte inte längre, säger Johan Forsberg.
Han började ifrågasätta sin livstil i Stockholm. Millennieskiftet närmade sig och romen hade renässans.
Längtade bort från storstan
På ett tv-program såg han att sockerbruket i Roma hade lagts ner Gotland. Och han längtade bort ifrån storstaden, dit han hade flyttat efter skolåren i Rimbo för att utbilda sig till kock.
En djärv idé började ta form; att säga upp sitt jobb, flytta till Gotland och tillverka rom av öns lokala sockerbetor.
Johans hustru, Victoria, ställde upp. Hon veckopendlar numera från Visby till Stockholm och sitt arbete på Sveriges Television.
— Det svåraste hittills är att det tagit lång tid att få alla tillstånd för att få starta en spritfabrik, säger han.
Två olika sorter rom har de fått fram hittills. Ingen finns i Systembolagets ordinarie sortiment men i beställningssortimentet.
En är neutral, Altissima noll. Namnet kommer från det latinska namnet för sockerbeta: Beta vulgaris altissima.
Lagras på ekfat
En stor del av den ligger på ekfat för att lagras till avec. Deras andra sort är smaksatt med nötter, Altissima pistage.
— Jag har alltid tyckt om smaken av pistage. Den är kompatibel med andra ingredienser och passar bra till drinkar, säger Johan Forsberg.
Vi reser oss och går in i den gamla ladugården som är fabrik numera. Första momentet är mäskningsrummet. Här doftar svagt av alkohol, är lite klibbigt på golvet och i tanken syns en vätska med flytande skummig grå massa på toppen.
— Vi använder två metoder. Den ena med sockerbetor och den andra med melass, säger Johan Forsberg.
En erfarenhet är att det är jobbigt att tvätta och rensa sockerbetor. Men i ett vägsockerprojekt som går ut på att använda sockerbetor till att blanda ut vägsaltet med hittade han betor som var förbehandlade. Det var i form av mjöl och passade utmärkt att använda till romen.
Koppanpannan Rosa
I nästa rum står den rödskimrande kopparpannan. Den är blankputsad och heter Rosa, uppkallad efter gårdens — på sin tid — mest produktiva mjölkko. Här sker själva destillationen.
— Vi har väl haft cirka 3000 besökare och det märks att många av dem sysslar med hembryggeri. Vi brukar få massor av tips, bland annat att använda turbojäst, säger Johan Forsberg.
Men någon turbojäst blir det inte på Träkumla. Däremot gärna en maskin som sätter etiketterna på flaskorna. Än så länge är det något som Johan Forsberg gör för hand.
Fakta
Namn: Johan Forsberg
Ålder: 40 år
Familj: Hustrun Victoria Forsberg och dottern Alice, 2,5 år. Bor: I Visby
Uppväxt: I Rimbo
Fritid: Inte mycket alls - har just köpt hus från 1939 som behöver renoveras.
Kopplar av med: Att läsa.
Recept: Drinkar från Träkumla rom
Blandartips:
1. Det viktiga är att våga prova dig fram.
2. Använd mycket is och kylda ingredienser.
3. Använd också juicer av bra kvalitet.
Drinkar (Byggda)
Tjängdarve
2 cl altissima noll eller annan ljus rom, 2 cl cointreau, 10 cl citronjuice, sockerlag och äggviteskum.
Roma
4 cl altissima pistage, pressad lime, 8 cl guanabana juice, 7 cl fruktsoda.
Högklint
4 cl altissima noll eller annan ljus rom, 8 cl blodapelsinjuice, 7 cl fruktsoda och limeklyfta.
Drinkar (Mixade)
Mixade drinkar görs i Martini- eller high-ball glas, lagom med is.
Ardre stranden
2 cl altissima noll eller annan ljus rom,, 2 cl cacaolikör, 2 cl cointrau, 5 cl mjölk.
Julkake
2 cl altissima noll eller annan ljus rom,, 1 cl licor 43, 1 cl apple sourz, 5 cl mjölk.
Fryst Drakarve
4 cl altissima noll eller annan ljus rom,, frysta bär/frukt 5 cl citronjuice, 5 cl apelsinjuice och sockerlag.
Drinkar (Rörda)
Rörda drinkar görs i olika typer av glas, använd mycket is och rör om.
Fårö
2 cl altissima noll eller annan ljus rom, 2 cl passoa, pressad lime, 10 cl guanabanajuice.
Fakta :
Rom är världens vanligaste sprittyp. Från början härstammar den från Västindien, men kan i princip tillverkas överallt där det finns sockerproduktion.
Det finns två huvudstilar:
Rhum agricole - jordbruksrom - framställs av ren sockerrörssaft. Den trögflytande saften får jäsa till en dryck med fem procents alkoholhalt som destilleras till runt 72 volymprocent. Typen är smakrik och ofta fatlagrad, vanligtvis på gamla bourbonfat.
Rhum industrielle framställs oftast av jäst sockerrörsmelass, en mycket sockerrik och trögflytande vätska som destilleras i en kolonnapparat till hög alkoholhalt. Den blir mer neutral i smaken och filtreras innan den eventuellt färgas och sötas eller lagras på ekfat en kort tid. Den här typen av rom är vanligtvis helt ofärgad.
Så jobbar vi med nyheter