Godis vi mmmminns

Kommer du ihåg Alfapastillerna? Minns du smaken av Toy och Nicke? Från lördagsgodis till vardagsmat - godisets utveckling går hand i hand med välståndet.

Mmmm... marabou, en reklamslogan som satt sig i folks minne.

Mmmm... marabou, en reklamslogan som satt sig i folks minne.

Foto: Albert Håkansson

Mat & dryck2008-10-18 12:00
Dröm dig tillbaka till när du var åtta år gammal. Det är lördag och godis­dags. Du står framför kioskens godishylla och väljer. Klibbiga fingrar, söt doft, växande förväntan. Favorit­smaken känns redan i munnen. Barndomens godis lever tydligt kvar i minnet för de flesta av oss. Människor har alltid gillat sötsaker och det första beviset på att våra förfäder gillade snask är en 5 000 år gammal egyptisk gravsten som beskriver godsakstillverkning. Men det var inte länge sedan godis blev ett givet inslag i vardags­livet. I Sverige var det efter andra världskriget som folk började få råd med godsaker på allvar.
- Tidigare var det få som kunde köpa de sötsaker som fanns. Godiset har gått från att vara något oerhört eftertraktansvärt till en vardagsgrej, säger godis­entusiasten Annica Triberg som, tillsammans med Eva Kallhed, har skrivit Nostalgiboken om godis och glass.

Om du var med på 50-talet minns du säkert Alfapastillerna med samlarbilder på fotbollspelare. Kanske försökte du byta till dig en Kjell Rosén me­dan du tuggade på de gula små godisbitarna? De numera klassiska tablettaskarna Tutti Frutti och Svarta Katten följde säkert med dig på ett och annat efterlängtat biobesök. Annica Triberg, vars egen barndomsfavorit var Marabous mjölkchoklad, berättar att godiskonsumtionen förändrades i takt med att vi fick det bättre.
- Man kan faktiskt följa det svenska välståndets utveckling genom att titta på godiset.
På 60-talet blev lördagarna äntligen skolfria och det var klart att ungarna skulle fira - då gjorde lördagsgodiset sitt intåg.
Och tandläkarna jublade trots att godisätandet ökade. Sockerintaget koncentrerades till en dag i veckan vilket var helt rätt för tandhygienen.

Om du var barn på 60-talet stod du nog och pekade genom kioskfönstret medan tanten tålmodigt plockade upp gräddkolor, Bugg och sega sockerbitar med sin tång och stoppade i påsen. Men tandtrollen tog ut sin rätt och på 70-talet kom motreaktionen i form av sockerfria tablettaskar och halstabletter som Druttens, Domino och Icing. Tuggummituggandet nådde också nya höjder med sorter som Shake, Jenka och Bugg i nya spännande smaker.
Med 80-talet kom ännu en godisrevolution - lösgodiset. Ohygieniskt att plocka själv, sa vissa. Omoraliskt att locka med godis i barnens ögonhöjd, sa andra. Men 1985 godkändes självplock formellt av Livsmedelsverket och godisbranschen blomstrade på nytt.
- När lösgodiset kom var påsarna små, med veck nertill. Nu har de blivit dubbelt så stora och det är klart att man köper mer, annars blir det ju bara lite skrammel på botten, säger Annica Triberg.

Sedan lösgodiset gjorde entré på marknaden har godisförsäljningen i Sverige ökat stadigt och antalet sorter är oändligt. Finchoklad och fulplock, nyttig­- snask och ekogodis. Trender kommer och går och Annica Triberg tycker lite synd om dagens barn som möts av ett godisöverflöd.
- Glädjen över godiset har försvunnit lite grann tror jag. Jag skulle vilja slå ett ordentligt slag för återinförandet av lördagsgodis!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!