En utmaning för smaklökarna

När rom smälter samman med choklad på en dryckesprovning med Systembolaget i Uppsala är det många av deltagarna som får mersmak på den karibiska nationaldrycken. Men att gå på vinprovning är mer än bara en utmaning för smaklökarna.

Foto:

Mat & dryck2010-04-08 09:06

Rom, sjömännens och piraternas dryckjom som spelat huvudrollen i mången rövarhistoria, var under lång tid Sveriges vanligaste importerade spritsort. Sedan länge har den dock fallit lite i glömska på våra breddgrader. Men den här kvällen står rommen i centrum när den matchas med choklad, en mix som lockat tjugotalet nyfikna besökare till en liten och ganska anspråkslös lokal en trappa upp från Systembolaget i Svavagallerian.
På två uppdukade långbord väntar fyra glas på varje person, vart och ett fyllt med fyra centiliter rom. Här finns också små bitar av ljus, mörk och nötig choklad, och så vatten och bröd att rensa gommen med mellan varven. Vinprovningar i Systembolagets regi har ägt rum i Uppsala sedan 2003, men det här är första gången som rom och choklad ska inmundigas gemensamt.
- Det finns inget fast schema på vilka provningar vi ska ha. Ibland handlar det om basprovningar för nybörjare, ibland om mer specialiserade teman. Det beror delvis på vad som är mest populärt, säger Anna Nilsson, ansvarig för dryckesprovningarna i Uppsala.

För många av besökarna är det lite av den första bekantskapen med rom.
- Vi har ju en whiskykultur i Sverige, men ingen romkultur. Vanans makt är stor och rom är ingenting man köper normalt, säger Staffan Green, som liksom de flesta på plats fått kvällens upplevelse i present.
Dryckesprovningarna följer ett utstakat mönster där utseende, doft och smak metodiskt betas av enligt konstens alla regler. Efter en kort genomgång där deltagarna bland annat får lära sig att skilja på kryddstark jamaicansk rom och fruktigare rom från Barbados, handlar det första momentet om utseende och färg. Är drycken klar eller grumlig? Ljus eller mörk? Att hålla glaset framför ett vitt papper är ett välbeprövat knep för att få grepp om de olika nyanserna, får jag lära mig av grannen intill.
- Men man får inte bara säga att det ser brunt ut. Vadå brunt? slår Anna Nilsson fast.
Bärnstensbrunt däremot går utmärkt, det epitetet får åtminstone ett av smakproven

När det till sist är det dags för smaklökarna att göra sin bedömning leder det till både bifall och avvisanden, och till en hel del oväntade associationer.
- Den här smakar som bananpannkaka i Thailand, jag känner mig direkt förflyttad dit, säger Gunvor Hagen och skrattar.
Lite senare inser hon att det nog var inslaget av kokos som förde tankarna från ett kylslaget Uppsala till frukosten vid stranden i semestermålet.
Men att kunna sätta fingret på smaksensationerna är inte alltid så lätt, särskilt inte för de som är nybörjare i gamet. Matz Cribäck, som hittade till provningen av en slump på internet, kan inte sluta tänka på löddrig häst.
- Jag har svårt för att inte driva med det där, säger han med udden riktad åt de professionella vinprovarnas typiska terminologi.
- Ofta är det svårt att komma på den rätta associationen själv, det krävs mycket fantasi, fortsätter han.
Anna Nilsson har själv varit den som famlat efter orden och vet hur frustrerande det kan vara.
Det är bara genom att prova aktivt som man kan lära sig, säger hon.
- Men syftet är inte att folk ska dricka mer utan att skapa en bättre dryckeskultur. Att fler intresserar sig för det här och blir medvetna om vad de dricker.

Rommens historia

Rommens historia är en blodig historia. Under lång tid var drycken navet i en hänsynslös handelspolitik som såg miljontals afrikanska slavar skeppas till plantager i Västindien och Amerika.

Allting började egentligen med Columbus, den berömde "upptäckaren" av Nya Världen. Det var han som på 1490-talet lät föra över sockerrör för plantering i det gynnsamma klimatet i den karibiska övärlden. Då var målet att utvinna socker, men genom en händelsekedja vars detaljer är okända kom man så småningom fram till att det också gick att göra något av restprodukten vid framställningen: den trögflytande melassen.

Resultatet blev tumultartat. Rommen väcker tveklöst heta känslor, och man tror nämligen att det är från engelskans "rumbullion", tumult på svenska, som spritdrycken fått sin namn. Men kärt barn har som bekant många namn, och kanske är det från franskans "arome" eller latinets "saccharum" (socker) som namnet stammar. Ingen vet säkert.
Oavsett vilket kom rommen starkt att bidra till den så kallade triangelhandeln, ett cyniskt handelspolitiskt system där det slavarna producerade på plantagerna i Karibien till slut hamnade i de västeuropeiska hamnarna. Med på handelsskeppen fanns romdrycken.

Slavhandeln upphörde under 1800-talet, men det har hänt mycket på rommens väg sedan dess. Det som i dag betraktas som den ädlare varianten av rom - rhume agricole - kom till när man på de franska kolonierna gick över till att använda saven från sockerrörssaften, som sedan destillerades i enkelpanna efter jäsning. Det är också rhume agricole, i allmänhet lagrad på bourbon- eller ekfat under flera år, som åter gjort rommen till en findryck även i svenska salonger.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!