Dags för snaps

Vägarna till det gamla bruket Bennebol är slingrande och går genom en riktig urskog. Gyllentiden är här, och lövträden glöder i rött, gult och orange. Inger Ärlemalm är den sista fastboende i Bennebol, och snart flyttar hon härifrån. På 1970-talet köpte hon och väninnan Leni Björklund den gamla vitrappade bruksarbetarbostaden tillsammans och flyttade in här med sina familjer, berättar Inger Ärlemalm, medan hon bläddrar genom sina många brännvinskryddningsrecept. En blek höstsol lyser in genom de vattrade glasrutorna, och Inger Ärlemalm säger att det inte alls var konstigt att folk började krydda brännvinet redan på 1400-talet.
- Det smakade så vidrigt av all finkel att man ansåg det nödvändigt att smaksätta det. Ju mer finkelsmak ju starkare kryddor använde man. Det är ingen slump att Cajsa Warg hade 16 olika recept på brännvinskryddningar i sin kokbok Hielpreda för unga fruentimber från 1755.

Just nu är det rönnbärens tid. Inger Ärlemalm talar entusiastiskt om den vackra, gulröda rönnbärssnapsen.
- Smaken kommer bäst till sin rätt om man blandar 1 del extrakt med 7 delar brännvin.
Men det duger inte med vilket brännvin som helst.
Inger Ärlemalm använder helst 32-procentigt Brännvin special, lagom mycket alkohol för att spritsmaken inte ska bli för framträdande.
Att använda saffran till brännvinskrydda tilltalar henne inte, även om hon håller med om att färgen blir vacker.
- Jag kan gå med på saffranssnaps om du plockar krokusarna själv, säger hon finurligt, väl vetande att det går åt tusentals blommor för ett ynka gram saffran.

Förutom rönnbären är det nu rätta tiden att sätta enbärs- och slånbärsbrännvin. Det är viktigt att bären är frostnupna. Då är de mindre beska.
- Fast det är okej att fuska och låta frysen frostnypa dem. Bären ska vara väl mogna, rensade och sköljda innan man häller över brännvin.
En av hennes favoriter är malörtsbrännvin. Malörten ska enligt folklig tradition skördas under Bartolomeinatten, mellan 23 och 24 augusti.
- Då blir de beska dropparna som bäst. Själv skördar jag alltid min malört vid havet, vilket gör att den får en svag antydning av salt.

Inger Ärlemalm berättar att malörten hade dubbla funktioner förr. Den användes förutom brännvinskrydda även till att hålla mal borta från garderober och klädskåp.
Att göra sin egen malörtsbesk är inte svårt. Man behöver 1 flaska 32-procentigt brännvin och några kvistar färs eller torkad malört.
- Stoppa ner en kvist malört i en brännvinskaraff. Låt stå i några dagar tills brännvinet får smak. Om malörtssmaken är för stark häller du på mer brännvin. När smaken av malört blir för svag byter du ut malörtskvisten. Jag har vänner som gjort besk på starkare brännvinssorter, men tycker att smaken blir alldeles för ettrig. Det är ju själva malörten som ska fram, säger Inger Ärlemalm, som understryker att man bör använda en vanlig flaska med "kork-kork", inte en med skruvkork.
- Brännvinet ska förvaras mörkt, och i rumstemperatur så att det kan andas.
Det enkla receptet på malörtsbesk påminner lite om julgranssnaps. Men tipset att klippa av julgranens spirande toppskott och trycka ner dem i en flaska brännvin och spara till nästkommande jul är knappast nytt, påpekar Inger Ärlemalm.
- Självaste Cajsa Warg var inne på samma tankar i sin Hielpreda för unga fruentimber, fast hon föreslog i stället tallstrunt (=skott) i brännvinsflaskan.

Dags för snaps

Nu börjar det bli bråttom för den som själv vill krydda julsnapsen. Författaren och journalisten Inger Ärlemalm har samlat ihop några recept med växter och bär som just nu finns i naturen.