Hon blir Sveriges första ullrådgivare

Liselotte Erixon från Odensala ska bli Sveriges första ullrådgivare. I höst börjar hon en nystartad utbildning.

Liselotte Erixon brinner för att ullen från Sveriges får ska tas tillvara. Idag produceras alltmer kläder i hållbara och närproducerade material, därför har efterfrågan ökat på ull.

Liselotte Erixon brinner för att ullen från Sveriges får ska tas tillvara. Idag produceras alltmer kläder i hållbara och närproducerade material, därför har efterfrågan ökat på ull.

Foto: Maria Lindblom

Märsta2020-06-28 08:50

Intresset för att föda upp får har ökat i Sverige. Men det är långt ifrån alla som tar hand om djurens ull som är en hållbar och alltmer efterfrågad råvara inom klädindustrin.

– Många kastar bort eller eldar upp ullen. Bakgrunden är att det är svårt att sälja små partier. Alla fårägare känner inte heller till hur de ska hantera ullen för att de ska kunna få avkastning för den, säger Liselotte Erixon.

Ett annat problem är att Sverige saknar ett tydligt klassificeringssystem för olika sorters ull och kvalité.

– I Norge har de ett helt annat system och ett annat sätt att se på självförsörjning än vad Sverige har, säger Liselotte Erixon som är utbildad djurvårdare och i dag bland annat arbetar med att föda upp Gotlandsruss.

Nyligen startade hon en ullstation som hon driver ihop med ägarna till Lundby gård och Droppsta gård.

– Fårägare tar kontakt med oss och lämnar in ull på stationen. Sedan förmedlar vi vidare till industrin eller hantverkare. Det finns liknande stationer på andra orter i Sverige tidigare, men här i Mälardalen har det saknats. Och vi märker att intresset är stort.

Hur blev du intresserad av ull?

– Jag hade en mycket bra slöjdlärare på mellanstadiet i Odensala skola – Anna-Louise Westin. Hon lät oss prova på att tova, karda och spinna. Sedan har jag ägt får ett par gånger. Jag har länge tyckt att det borde finnas en kurs i sortering och klassificering av ull i Sverige. Därför blev jag jätteglad när Hantverksakademin skulle starta en utbildning till ullrådgivare.

Utbildningen består av både teori och praktik.

– Största delen består av praktik på ullföretag runtom i landet. Jag kommer exempelvis att få praktisera hos fårklippare och på spinneri. Teorin innefattar bland annat marknadsföring och företagsekonomi.

Varför behövs det en ullrådgivare?

– Fåravelsförbundet gör ett jättebra informationsjobb men det behövs fler personer som arbetar med att koppla ihop fårägarna med industrin. Många svenska fårägare är väldigt duktiga på att hantera sina djur, men många behöver mer utbildning för att klippa och sortera ull.

I Sverige finns i dag många olika fårraser.

– Vi har många olika typer av fin ull i Sverige – allt från Jämtlandsfår till Ryafår. Vissa får har mjuk ull som passar till hudnära kläder, medan andra har mer slitstark ull som passar till raggsockor och ytterplagg. Det går även att på ett och samma får hitta olika typer av ull.

Värdefull råvara

Många klädkonsumenter frågar efter hållbara material. Därför har textilindustrin blivit mer intresserade av att köpa ull. I dag producerar Sveriges 600 000 får 1 200 ton ull per år. Men bara knappt 40 procent av ullen tas tillvara. 

Den nya yh-utbildningen kom till på initiativ av den statliga nämnden för hemslöjdsfrågor som vände sig till Stockholms hantverksförening som driver Hantverksakademin.

Karta: Odensala
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!