– Jag skulle inte överleva sjukdomen eftersom jag har lungproblem. Men jag är för nyfiken på världen för att försvinna redan nu. Jag vill finnas kvar. Från 2015 till 2019 har jag fått sex barnbarnsbarn, jag måste vara med några år till, säger Anita Edström.
Hon vill gå själv till affären och handla, men är rädd att träffa på smittade personer. Så sedan coronasmittan började har hon satt sig själv i frivillig karantän sedan 10 mars.
Inne i lägenheten känner hon sig hjälplös. Hon kan inte beställa mat via nätet – hon förstår sig inte på sådana hemsidor och har dessutom ingen vanlig dator. Hon har ingen smartphone heller, så hon kan inte swisha. Allt hon har är ett bankkort, med begränsade pensionspengar.
– Jag kan få ledsagning, men det kostar 313 kronor per timme. Då går drygt 600 kronor åt att betala någon att handla för mig på två timmar, inklusive restiden.
Det finns frivilliga som vill hjälpa äldre, men hon är medveten om att det också finns coronabedragare. Polisen i Sigtuna har till exempel informerat om okända gärningsmän som knackat på hos gamla personer och påstått sig komma från sjukvården. En Knivstabo har också utsatts för bedrägeriförsök när en man påstod sig ringa från Folkhälsomyndigheten.
Anita överlever situationen genom sin granne Leila Okonkwo.
– Anita har gett mig sitt bankkort. Det känns obekvämt, men hon litar på mig, säger hon.